Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Notiser
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Tema Cancer
Vårdguiden Att få ett cancerbesked
Vårdguiden "Jag intalade mig att det inte var canc
er"
Vårdguiden Att vara anhörig
Vårdguiden Att komma tillbaka
Vårdguiden "Kontaktsjuksköterskan har varit en fan
tasisk hjälp"
Vårdguiden Rehab för livet
Vårdguiden Var god smörj
Vårdguiden En bra kräm gör skillnad
Vårdguiden Så kan du förebygga och lindra eksem
Vårdguiden Tankens kraft
Vårdguiden Akta skallen! Akta skallen! Barn drabba
s oftare av hjärnskakning än vuxna. Men oavsett ålder är det viktigt att den som svimmat eller tappat minnet efter ett slag mot huvudet söker vård. TEXT HELENE LUMHOLDT FOTO SUSANNE WALSTRÖM/JOHNÉR G lada ungar i pulkabacken, en äldre dam på hal is, en medelålders man i källartrappan, en cyklist i trafiken eller en idrottare som krockar på planen eller isen. Platserna och situationerna när nå gon kan få ett slag mot huvudet är många. Hjärnskakning är vanligast i samband med fall och idrottsolyckor. Smällen mot huvudet kan resultera i allt från en knappt märkbar liten bula till en kraftig hjärnskada. Om du slår i huvudet, blir öm och kanske en smula omtöcknad en liten stund men snart känner dig som vanligt igen behöver du inte söka vård. Men om du slagit i huvudet så kraftigt att du svimmat, eller inte minns hur det gick till eller vad som hände före smällen, då ska du söka akut sjukhusvård. Risken finns att din hjärna kommit i rörelse och att du drabbats av hjärnskakning. Det spelar ingen roll hur du slagit i: Om du trillat baklänges eller framlänges, krockat eller stött emot något, så länge det är skallen som tagit emot smällen. Vad händer i hjärnan? När hjärnan kommer i rörelse påverkas nervcellerna och delar av hjärnans funktioner kopplas bort för en stund. – Definitionen på hjärnskakning är att man svimmat eller fått en minneslucka. Då ska man alltid bli undersökt av en läkare, säger Patrick Vigren som är specialist inom neurokirurgi vid Linköpings universitetssjukhus. En hjärnskakning i sig är inte farlig, men den kan vara en signal om att något allvarligare har hänt. Slaget kan ha orsakat blödningar eller andra skador på hjärnan. Därför är en undersökning viktig. När ett barn eller en vuxen kommer in akut och läkaren konstaterar hjärnskakning, får patienten antingen skiktröntgas eller stanna kvar på sjukhuset för observation. Inte sällan blir det för säkerhets skull både och. Den som har blivit skiktröntgad utan att man hittat några blödningar och den som legat kvar för observation 18 När ska jag söka vård? Sök akut vård: • Om du misstänker att du har fått en hjärnskakning, om du varit avsvimmad eller har drabbats av en minneslucka eller om ett barn slagit i huvudet kraftigt. Ring 1177 för att få råd om vilken mottagning du bör åka till. • Om symtomen förvärras efter en konstaterad hjärnskakning. Vänd dig till vårdcentralen: • Om du har slagit i huvudet och senare får huvudvärk, yrsel, illamående eller svår igheter att koncentrera dig. Ta hjärn skakning på allvar Vanliga symtom på hjärnskakning • huvudvärk • yrsel • illamående • kräkningar • minnesförlust • förvirring • onaturlig trötthet utan att visa några tecken på skada får snart åka hem igen. En hjärnskakning i sig är ju inte farlig. Däremot kan den vara nog så jobbig att råka ut för. Trötthet, illamående och huvudvärk är vanligt. Vila viktigast av allt Några läkemedel eller särskilda behandlingar finns inte vid hjärnskakning. Däremot måste hjärnan få vila för att kunna återhämta sig. Det innebär ingen fysisk träning och ingen alkohol under den närmaste veckan. Den som drabbats ska heller inte läsa, titta på tv, spela dataspel eller överhuvudtaget göra något som kräver koncentration. – Om man kan arbeta eller gå i skolan är helt beroende på symtomen. Om man inte känner sig bra nog för detta efter ett par, tre dagar bör man uppsöka vård igen, säger Patrick Vigren. För de flesta som håller sig i stillhet försvinner symtomen efter några dagars vila och hjärnan blir sig själv igen. Ibland kan det ta längre tid. Det finns de som lider av trötthet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter i veckor och månader efteråt. – Det kan till och med handla om år. Då talar vi om ”hjärntrötthet”. Vi vet inte exakt vad som orsakar de här besvären, men det spekuleras i att det kan röra sig om skador på de små trådar som förbinder nervcellerna i hjärnan med varandra, berättar Patrick Vigren. Om besvären inte går över eller om de ökar, är det viktigt att söka hjälp. Först och främst ska en ny skiktröntgen göras för att utesluta att det inte uppstått en blödning i efterhand. Det samma gäller om du har slagit i huvudet och senare, kanske först efter flera veckor, får huvudvärk, börjar må illa, får yrsel eller svårt att koncentrera dig. Om en skiktröntgen är gjord och inte visar någon blödning, men du ändå lider av de här plågsamma efter verkningarna av hjärnskakningen ska du också söka hjälp. – Lättast är att via vårdcentralen få en bedömning av en psykolog. Genom olika test ringar psykologen in och bedömer besvären för att på så sätt kunna sätta in rätt form av hjälp, säger Patrick Vigren. Hjälpen mot hjärntrötthet består oftast av olika träningsprogram för hjärnan, men den kan också handla om att lära sig olika former av mental avslappning. MER INFORMATION 1177.se/hjarnskakning 1177 Vårdguiden nr 1 2017
Vårdguiden Den besvärliga blåsan
Vårdguiden Fötterna - kroppens hjältar
Vårdguiden Norbert skriker sig starkare
Vårdguiden Aktivitet & vila
Vårdguiden Tala är guld
Vårdguiden Distriktssköterskan till din tjänst!
Vårdguiden Akut vård nära dig