Tidningen Energi 1
Nyheter Energiintensiva industrier skapar mest vä
rde De energiintensiva företagen står för en stor del av det ekonomiska värdeskapandet i Sverige. Och de bidrar också till att hela landet kan leva, visar en ny studie. TEXT: MARIE KOFOD-HANSEN EKONOMI Energiförsörjning är avgörande för näringslivet. Alla företag förlitar sig på energi i olika former. Forskaren Nima Sanandaji har genomfört en studie på uppdrag av Energiföretagen Sverige som undersöker företag med hög energianvändning (minst 15 000 kilowattimmar per anställd och år). Bland de energiintensiva branscherna finns bland annat papperstillverkning, träindustri, produktion av mat och dryck samt läkemedelsindustri. Studien ”Energi för en växande ekonomi”, visar bland annat att de energiintensiva företagen anställer 20 procent av samtliga som arbetar i det svenska näringslivet men att de står för 33 procent av det ekonomiska värdeskapandet. Övriga företag står för 80 procent av sysselsättningen och 67 procent av värdeskapandet. Lite enkel matematik visar att energiintensiva företag står för dubbelt så högt värdeskapande per anställd. – Jag blev faktiskt något förvånad över resultatet. Att företag Nima Sanandaji. 16 Tidningen ENERGI Nr 1 2019 ”Det finns en myriad av nya lösningar för smartare energiproduktion” som är energiintensiva bidrar med högre värdeskapande per anställd än mindre energiintensiva företag hade jag förväntat mig. Men inte att det skulle röra sig om dubbelt så högt värdeskapande per anställd, säger Nima Sanandaji. Stimulera ny teknik Han menar att Sveriges utmaning framöver är att lyckas kombinera god tillgång på energi med smart energianvändning och grön energiproduktion. – Det finns en myriad av nya teknologiska lösningar för smartare energiproduktion, energidistribution och energianvändning. Ambitionen bör vara att uppmuntra industrier att tillverka i Sverige snarare än i länder med lägre miljökrav. Det är möjligt att nå dit genom att kombinera rimliga nivåer av beskattning och reglering med att stimulera satsningar på ny teknik, säger Nima Sanandaji. Han anser även att staten borde kunna skjuta till mera pengar till miljöforskning, i högskolor som KTH och Chalmers, samt i näringslivet. Ett annat policyinstrument som knappt används i Sverige, men är vanligt utomlands, är att rikta särskilda skattelättnader för företag som investerar i forskning och utveckling. Ett självklart första steg, menar han, är att införa särskilda skattelättnader för företag som investerar i miljöinnovation, inte minst på energiområdet. Det skulle utgöra ett viktigt komplement till direkt subvention av forskning och utveckling. – Kom ihåg: innovation sprider sig. Om en innovation tas fram i Sverige som sänker industrins utsläpp med säg tio procent, och innovationen sprider sig till resten av världen, så kan resultatet i slutändan bli en minskning av utsläppen som är större än de samlade årliga utsläppen i Sverige. Ökad förståelse Målet med rapporten är att skapa större förståelse för energiförsörjningens betydelse runtom i Sverige, menar Nima Sanandaji.