Tidningen Energi 1
Om kommunen lyckas få ned effektuttaget med 1 MW
väntar minskade årskostnader med 7,7 miljoner kronor per år, enligt Kristina Starborg, utvecklingsledare vid Uppsala kommun och huvudansvarig för effektprojektet. till Led-belysning, avveckla elvärme och eventuellt börja med egen energiproduktion. Kristina Starborg tar några konkreta exempel: – Att byta från eluppvärmning till fjärrvärme är en intressant lösning då man avlastar elnätet. I Uppsala producerar man samtidigt el lokalt under höglasttider via kraftvärmeverket. Här hittade vi en lokal där vi kunde spara 100 kW. Hon berättar att ett planerat p-hus sannolikt ska få batterilager för att kunna hantera stora effekter som kan behövas vid laddning av elbilar. Kommunen har även utrett kostnaden för att ta bort kilowatt med olika åtgärder. Det är stor skillnad i kostnaderna, och det visade sig finnas några lågt hängande frukter. Lönsamma åtgärder – Kostnaderna för många av åtgärderna låg i spannet från 500 kronor upp till 3 000 kronor per kW och år. Här låg exempelvis laststyrning av bergvärmepumparna vid Fyrishov, vilket var billigt att åtgärda. Samtidigt fann man att nivåerna på elnätets effekttariffer gjorde en del åtgärder olönsamma. De billiga åtgärderna var tydligt lönsamma, då de låg långt under elnätets effekttariff som var på 7 700 kronor per kW och år. Att införa exempelvis batterilager kostnadsberäknades till cirka 9 000 kr per kW och år, vilket gör det mindre lönsamt. – Men bara för att en del åtgärder vara dyra så var det inte säkert att Nr 1 2019 Tidningen ENERGI 21