Tidningen Energi 1
Porträttet – Batterier är en ny häftig komponent
i energi”Man har arbetat med olika trafiklösningar, men systemet som kan användas till väldigt mycket, inte minst som ett rörligt backupsystem. Ett bra exempel är Vattenfall som använder batterier från BMW till att bygga en storskalig batterilösning till sin nya havsbaserade vindkraftspark utanför Wales, säger Lina Bertling Tjernberg. Vattenfalls lösning består av 500 batterier (totalt 33 kW) av samma typ som BMW:s modell i3. Det borgar för kostnadseffektivitet i batteriproduktionen och innebär också att det inte behövs så inte tagit höjd för elekrifieringen” kraftiga ledningar till vindkraftsparken. – Det händer mycket inom batteriområdet nu, och klimatfrågan driver på utvecklingen. Till exempel undersöker ett forskningsteam på Uppsala universitet möjligheten att använda organiskt material i batterierna. Nu har vi sökt forskningsmedel för ett gemensamt projekt att utvärdera tillförlitligheten med denna kommande teknik. En slumpmässig karriär Omställningen av energisystemet pågår i en väldigt snabb takt och Lina Bertling Tjernbergs forskning ligger mitt i centrum: att bidra till säkrare elnät, en effektivare energianvändning och en reducering av fossila bränslen. Men hon hamnade på energispåret av en slump – hennes strävan var att bli jurist som morfar. Men hon hade ändå en ”fix” idé om att gå på tekniskt gymnasium och sökte därefter in på KTH eftersom hon gillade matematik. Och det blev ett allt större intresse under studiernas gång, framför allt tillämpad matematik med koppling till optimering av tekniska system. – När jag var färdig med studierna ville jag jobba med verkliga problem och det skulle handla om tillförlitlighet – det var ett begrepp som var viktigt för mig. Och då råkade jag få syn på en doktorandtjänst i elnät här på KTH. Det handlade om att modellera tillförlitligheten i elnät: att prediktera saker, förbygga fel och räkna på kostnader, säger Lina Bertling Tjernberg. När vi nu skriver 2019 – 17 år efter disputationen och 10 år efter första professorsutnämningen – känns det som hetare ämne än någonsin. Under de senaste åren har nätkapacitet och leveranssäkerhet seglat upp som några av de viktigaste frågorna i energidebatten, liksom utmaningen att integrera allt mer förnybar el i systemet. – Ja, vi har ett antal kapacitetsflaskhalsar – dels i städer genom den snabba urbaniseringen, dels när det gäller elektrifiering av transportsidan. Det krävs investeringar och förstärkningar i näten, men det har inte funnits tillräckliga incitament för elnätsbolagen att utveckla näten. Det innebär att vi kan få sämre tillförlitlighet i näten på sikt, säger Lina Bertling Tjernberg. Samtidigt pekar hon på att situationen inte är en katastrof. – Nätsituationen ser sämre ut än tidigare, men jag tycker inte att det är så dåligt som det ibland framställs. Vi skulle kunna genomföra detta så mycket 32 Tidningen ENERGI Nr 1 2019 Efter en karriär med många prestigefyllda stopp är Lina Bertling Tjernberg tillbaka på KTH där hon bland annat ansvarar för universitetets energiplattform. bättre med en tydligare samhällelig styrning och kontroll. Det behövs en instans som är ansvarig för samhällsutbyggnad av energi och infrastruktur. Det saknas en samordning i de här frågorna. Elektrifieringens utmaningar Just transportsektorn är ett bra exempel, menar hon. Här ställer till exempel Volvo och Scania om och elektrifierar och utvecklar nya fordon. – Men utbyggnad av infrastruktur kan inte marknaden lösa. Det måste samhället stödja. Elektrifiering av transportsektorn kommer att kräva förstärkning och utbyggnad av elnätet och nya punkter för kapacitet och laddning. Men frågan är vem som ska betala för detta och vilken teknik som ska användas? Standardisering är en viktig faktor. Man har arbetat med olika trafiklös