Advokaten 1
ADVOKATDAGARNA 2021 Så kan advokater lyckas med d
igitaliseringen En lyckad digitalisering handlar om att skapa ett mervärde för klienten, fast också om att fånga värdet till advokatbyrån. Det poängterade forskaren Charlotta Kronblad. Digitaliseringen innebär ett nytt industriellt teknikskifte. Det påverkar alla industrier och alla individer. Exemplen i vardagen på digitaliseringen är många och det gäller även inom juridikens värld. Förvaltningsbeslut som fattas av algoritmer, privata digitala alternativ till allmänna domstolar, exempelvis swift court, har blivit allt vanligare internationellt och även i Sverige ser vi framväxten av allt fler legal tech-bolag. – Det går snabbt framåt, och alla teknologier interagerar med varandra och skapar en exponentiell effekt. Det kommer aldrig att gå så långsamt som det gör i dag. Det kommer inte heller att vara så enkelt som i dag. Världen blir alltmer komplex, och det kommer att gå allt snabbare, sa Charlotta Kronblad, som doktorerat vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och numera är verksam vid House of Innovation på Handelshögskolan i Stockholm. Olika branscher har kommit olika långt i den digitala transformationen. Det finns många olika slag av digitaliseringstrender och digitaliseringsteknologier. Hittills har jurister och advokater inte legat i framkant, till exempel läkarkåren har kommit betydligt längre. – Digitalisering handlar om att ”DET KOMMER ALDRIG ATT GÅ SÅ LÅNGSAMT SOM DET GÖR I DAG.” charlotta kronblad skapa ett mervärde. Det handlar om att skapa ett nytt värde för klienterna, men det gäller också att se till att man fångar det värdet till byrån, exempelvis genom nya affärsmodeller. Om det inte skapar ett mervärde för advokatbyrån, utan bara gör att den säljer tjänsten billigare, så är det inte någon idé att digitaliseras, sa Kronblad som ansåg att byråerna måste fundera på hur teknologin kan implementeras i verksamheten för att skapa ett värde för verksamheten. Till exempel höja kvaliteten, öka transparensen, öka tillgänglighet eller skapa snabbare leveranser. Då kan man skapa en bra digitalisering. Nära knutet till digitaliseringen är därmed att utveckla advokatbyråernas affärsmodeller och strategier och att skapa nya tjänster. de teknologier som är relevanta för advokater bygger på att byråerna arbetar med mycket information och hanterar stora mängder data och att de skapar värde från intellektuellt kapital. Detta gör att det finns en speciell potential för artificiell intelligens (AI). ”Maskiner är dåliga på att vara människor” Digitaliseringen leder till nya krav på utbildningen, menade Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan i Stockholm. Lars Strannegård berättade om Handelshögskolans satsning på konst och litteratur. Kulturen, hävdade han, bidrar till att de unga ekonomer som utbildas vid skolan står bättre rustade för framtidens arbetsmarknad. Ett viktigt skäl är att robotar, AI och maskininlärning nu alltmer tar över många av de rent kognitiva mänskliga arbetsuppgifterna. – Om vi fortsätter att utbilda finansanalytiker som vi gör i dag så kommer de att bli utkonkurrerade av maskiner. Det gäller välADVOKATEN NR 9 • 2021 digt många yrken, fastslog Lars Strannegård, som såg samma tendens även för jurister. Lars Strannegård förespråkade därför en mer flerdimensionell utbildning, där värden som empati och reflektion får mer plats. – AI och robotar konkurrerar med oss människor inom det kognitiva området. Maskinerna är dåliga på att vara människor men bra på det som har med intelligens att göra. Om vi i stället utvecklar utbildningen i mer flerdimensionell riktning kan vi gå armkrok med datorerna in i framtiden, sa Lars Strannegård. Lars Strannegård utvecklar sina tankar i en gästkrönika på s. 18. ¶ – Till skillnad från människan behöver dock AI inte sova eller äta, och blir inte trött. I stället blir AI snabbare och snabbare och mer och mer träffsäker. Det innebär en enorm potential, sa Kronblad som även betonade att AI har sina begränsningar. AI är bra på att analysera, hantera stora mängder data och dra vissa typer av slutsatser. Men det finns många saker som människor är bättre på. I studier där man tittat på hur den mänskliga experten står sig gentemot datorn, där de exempelvis ska hitta avvikande klausuler eller risker i kontrakt, har man jämfört tre olika grupper: enbart människor, enbart AI och människor tillsammans med AI. Sämst går det för grupper med bara människor, följt av gruppen med AI. Allra bäst klarar sig grupper som består av människor och AI. Där får datorn ta fram underlag som människan fattar beslut ifrån. – Det är där vi måste landa. I någon typ av samverkan mellan människa och maskin. Där vi drar nytta av den analytiska kapacitetet hos datorn, men lägger på ett lager av mänsklighet. Vi behöver utveckla våra kreativa och empatiska kompetenser. De är svårast att digitalisera och kommer troligtvis att bli digitaliserade sist, sa Kronblad som även pekade på att digitaliseringen innebär nya frågeställningar och problem på olika områden. Vem tar ansvar om en algoritm fattar felaktiga förvaltningsbeslut? ¶ Lars Strannegård är professor i organisationsteori och ledarskap samt rektor för Handelshögskolan i Stockholm. » 27