Advokaten 1
» ADVOKATDAGARNA 2021 2020 ÅRS GRUNDLAGSKOMMITTÉ
Intressant och utmanande att leda parlamentarisk kommitté Som ordförande för 2020 års grundlagskommitté ska Anders Eka finna lösningar som kan accepteras av alla partierna. Syftet är att stärka skyddet för grundlagarna och domstolarnas oberoende. 2020 års grundlagskommitté är parlamentariskt sammansatt, och består alltså av företrädare för riksdagspartierna. Parlamentariska kommittéer är ganska ovanligt i utredningssammanhang i Sverige, men enligt Anders Eka vanliga just när det gäller grundlagsändringar. Syftet är att skapa långsiktigt hållbara lösningar med brett politiskt stöd. det politiska intresset för att hitta breda lösningar är i grunden stort. Samtidigt innebär parlamentariskt sammansatta utredningar också andra utmaningar än vanligt utredOM 2020 ÅRS GRUNDLAGSKOMMITTÉ Grundlagskommittén tillsattes 2020. Uppdraget ska redovisas senast i februari 2023. Kommittén har ett sekretariat med fyra medarbetare. Dessutom har expertgrupper knutits till arbetet. Advokatsamfundets tidigare ordförande Christer Danielsson medverkar i en av grupperna. Kommittén ska bland annat bedöma om: l det bör införas ett krav på kvalificerad majoritet vid riksdagsbeslut om grundlagsändring, l det bör införas ett krav på att ett visst antal av riksdagsledamöterna deltar i omröstningen vid beslut om grundlagsändring (en s.k. kvorumregel), l det val till riksdagen som ska hållas mellan de två riksdagsbesluten om grundlagsändring måste vara ett ordinarie val, l det bör införas en grundlagsreglering om justitierådens antal och pensionsålder, l det bör införas en möjlighet för Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen att sammanträda i särskild sammansättning, l Domstolsverkets organisation, styrning och roll bör förändras. ningsarbete för ordföranden, konstaterade Anders Eka. – Många gånger handlar det om att hitta en helhet, där olika partier får viss framgång med sina förslag och samtidigt kan acceptera de förslag som man inte är riktigt lika förtjust i, sa han. ”MÅNGA GÅNGER anders eka redovisade i sitt föredrag grundlagskommitténs uppdrag och de två huvudfrågor som ska behandlas: ordningen för att ändra grundlagarna samt domarnas och domstolarnas oberoende. Han talade också om skälen till att kommittén tillsattes. Här spelar utvecklingen i vår omvärld stor roll, förklarade Anders Eka. Han pekade på händelserna i Ungern och Polen, där statsmakHANDLAR DET OM ATT HITTA EN HELHET.” anders eka ten steg för steg i viss utsträckning har tagit kontrollen över domstolarna, något som medfört en risk för påverkan på dömandet. – Runt omkring i Europa har man kanske underskattat de små reglerna, om pensionsålder och antal, och tänkt att grunden finns i de stora deklarationerna om att domstolarna är oberoende och liknande. Men utvecklingen har visat att man kan åstadkomma en hel del genom att skruva på de små reglerna, sa Anders Eka. även interna diskussioner om domstolarnas roll och deras förhållande till Domstolsverket finns med i bakgrunden till utredningen, liksom diskussionen om att det är allt för lätt att ändra grundlagarna. ¶ Uppsåtsbegreppet har utvecklats under Under 2000-talet har uppsåtsbegreppet i svensk straffrätt utvecklats genom ett antal praxisavgöranden. Petter Asp, justitieråd i Högsta domstolen, gick i sin föreläsning igenom rättsläget när det gäller uppsåt i dag. Petter Asp diskuterade uppsåtets nedre gräns. När det gäller bevisning av uppsåt konstaterade han att viss straffrättslig litteratur menar att uppsåt är omöjligt att bevisa, eftersom det är ett inre faktum, medan annan litteratur tvärtom hävdar att uppsåt är lätt att bevisa eftersom det syns i gärningen. 38 – Jag tror att det är rimligt att utgå från något slags mellanläge. Man kan bejaka båda påståendena. De fall vi sliter med i praktiken är de där gärningen är förenlig med både att ha uppsåt och att inte ha uppsåt, sa Petter Asp. petter asp redovisade ett antal fall från Högsta domstolens praxis de senaste åren. Han tog bland annat upp fallet ”Knivhugget mot mopedisten” (NJA 2016 s. 763), p. 15–18 där HD förtydligar likgiltighetsuppsåtet jämfört med det tidigare ”HIV-fallet” (NJA 2004 s. 176). ADVOKATEN NR 9 • 2021