Advokaten 1
ADVOKATDAGARNA 2021 » Stärk domstolarnas egenmakt
Thomas Rolén, Domstolsverkets generaldirektör, arbetar för att stärka domstolarnas egenmakt och även öka rörligheten mellan olika yrkesgrupper inom rättsväsendet. Inte minst för att locka till fler till domarbanan. I många länder är rättsstaten under press. Det har lett till att frågan om domstolarnas oberoende även kommit att tas upp i Sverige, konstaterade Thomas Rolén och berättade att Domstolsverket, till skillnad mot domstolarna, är en myndighet under regeringen. Han själv är tillsatt av regeringen. Domstolsverket får pengar för att finansiera de åttio enskilda domstolarna, som är enskilda myndigheter. Det finns de som anser att regeringen har ett för stort indirekt eller direkt inflytande över den dömande makDOMSTOLSCHEFSRÅDET I den bakomliggande strukturen för rådet har landets 80 domstolar indelats i sex grupper med ungefär fjorton domstolschefer i varje grupp. Inom varje grupp har man fått välja en ordförande, som i sin tur ingår i Domstolschefs rådet. Gruppen Stora domstolar och gruppen Överrätter har två representanter i rådet. Totalt åtta domare och generaldirektören ingår i rådet. ten, förklarade Rolén och poängterade att till bilden hör att Domstolsverket är en enrådighetsmyndighet. Den har alltså inte någon styrelse utan ett insynsråd, och generaldirektören själv fattar samtliga beslut. – Sett ur ett konstitutionellt ”DET SKULLE VARA INTRESSANT UR ETT MAKTDELNINGSPERSPEKTIV OCH UR ETT RÄTTSSTATSPERSPEKTIV OCH YTTERST UR ETT DEMOKRATISKT PERSPEKTIV.” thomas rolén perspektiv, tänk på vad det skulle kunna innebära om generaldirektören ogillar en viss tings- eller förvaltningsrätt. Då är det principiellt möjligt att tilldela den ogillade domstolen noll kronor. Det här kan ju verka lite vanskligt i styrningen, sa Rolén och berättade att han därför tagit ett initiativ att tillsammans med Sveriges domstolar skapa vad han kallar Domstolschefsrådet (läs mer i faktarutan). Domstolschefsrådet har arbeta mer och mer börjat som en styrelse. Och Rolén är inte främmande för att ge ganska mycket makt till Domstolschefsrådet, till och med att låta rådet tillsätta eller avsätta generaldirektören för Domstolsverket. – På det sättet får vi ett domstolsverk och domstolsväsende som styrs av domstolarna själva. Det skulle vara intressant ur ett maktdelningsperspektiv och ur ett rättsstatsperspektiv och ytterst ur ett demokratiskt perspektiv, sa Rolén, som har nämnt idén för ledamöterna i Anders Ekas utredning om ett förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende, läs mer på s. 38. rolén konstaterade att domstolarna klarat pandemin på ett bra sätt med hjälp av digitala rättegångar. Före pandemin hölls cirka 50 000 digitala förhandlingar per år jämfört med i år då siffran är över 150 000. Det har underlättat för många parter att delta, men Rolén uttryckte dock en viss oro för vilka miljöer som parter, vittnen med mera kan delta i under de här rättegångarna. Förändringar på gång i upphovsrättslagen Viktiga förändringar är på gång i upphovsrättslagen när kritiserat EU-direktiv ska implementeras i svensk rätt. Magnus Tonell, advokat, och Thorbjörn Öström, jurist, talade om förslaget till svenskt genomförande av upphovsrättsdirektivet. I Justitiedepartementets promemoria 40 (Ds 2021:30) föreslås flera förändringar i upphovsrättslagen. Det bakomliggande och omdebatterade DSM-direktivet beskrevs av föredragshållarna som ”det mest lobbade EU-direktivet någonsin” och ”direktivtexten och utformningen är från ett juridiskt perspektiv väldigt olycklig”. Tonell och Öström fokuserade i sin framställning på det som är av störst och omedelbar betydelse för en praktiserande advokat: avtalslicensbestämmelser, nya avtalsregler på upphovsrättsområdet, den nya närstående rättigheten för utgivare av presspublikationer samt reglerna om upphovsrättsligt ansvar för delningsplattformar. I april 2019 antogs EU-direktivet om upphovsrätt och närstående rättigheter på den ADVOKATEN NR 9 • 2021