Advokaten 1
ADVOKATDAGARNA 2021 » Encrochat väckte debattlust
Stora skillnader i synen på hemlig dataavläsning och bevisning från Encrochat. I paneldiskussionen om hemlig dataavläsning och bevisning från Encrochat gick åsikterna tydligt isär. Paneldeltagarna var dock eniga om att det, både i dag och i framtiden, kommer att vara nödvändigt med hemliga tvångsmedel som riktar sig mot krypterade system. Advokat Thomas Olsson betonade att det då är viktigt att det görs under reglerade former. Olsson var starkt kritisk mot ”HADE BEVISNINGEN VARIT det sätt som bevisning från Encrochat-telefoner inhämtats från Frankrike för att sedan användas i svenska domstolar. Olsson konstaterade att de hemliga tvångsmedlen inte avläser enskilda telefoner utan alla telefoner som använder Encrochat-tjänsten. Enligt Olsson har Encrochat-bevisningen inte tagits in i enlighet med svensk lag. Olsson underströk att OTILLÅTEN HADE HD UNDANRÖJT DE HOVRÄTTSDOMAR SOM VARIT UPPE FÖR HD:S BEDÖMNING.” sara nilsson det inte är tillåtet att utöva exekutiv jurisdiktion på andra staters territorium, vilket varit fallet när ett land, Frankrike, skickat in trojaner i telefoner i Sverige som används av svenskar som talar med andra svenskar. Olsson tyckte även att svenska åklagare och domstolar jämfört med andra länder gjort för lite för att närmare pröva tillåtligheten av Encrochat-bevisning. Olsson uttryckte även kritik mot brist på insyn i tekniken, bristfälligt material och risk för att bevismaterial manipulerats eller påverkats. sara nilsson, kammaråklagare vid riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, invände mot Olsson och menade att bevisningen tagits fram i en fransk förundersökning efter beslut om åtgärderna av en fransk domare, och att materialet inhämtats enligt svensk lag. Enligt henne gör svenska domstolar en likartad bedömning av Encrochat-bevisningen. De tilllåter den och gör en sträng bevisvärdering. – Hade bevisningen varit otillåten hade HD undanröjt de hovrättsdomar som varit uppe för HD:s bedömning, sa Sara Nilsson. Olsson invände och menade att HD borde tagit upp frågan om Encrochat-bevisning för Sara Nilsson, kammaråklagare vid riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. 44 Enligt Thomas Olsson har Encrochat-bevisningen länge sedan, men tillade att HD brukar avvakta, inte minst i kriminalpolitiskt laddade frågor, för att först se hur saker och ting utvecklas i praxis. Olsson vill att HD dels ska ta ställning till (rättsfrågan) om det är tillåtet att ta in den här typen av bevisning, dels till (sakfrågan) hur bevisningen ska värderas, när man vet så lite om hur den har tillkommit. göran nilsson, tidigare lagman vid Norrtälje tingsrätt som nu tjänstgör vid Södertörns tingsrätt, menade att visserligen kan det vara så att Encrochat-bevisningen tagits in på ett sätt som inte skulle ha tillåtits enligt svensk rätt, men att den svenska rättstillämpningen skiljer sig från andra länders och att mycket faller tillbaka på den fria bevisprövningen. – Nu har vi bevisningen serverad på rättens bord. Och då har rätten att bedöma bevisningen utifrån regeln om fri bevisprövning, ADVOKATEN NR 9 • 2021