MIN HUND ”Wilda var något av en mentor för många
av oss här i norr.” Sedan ungefär… nu, drivs kennel Myrheden även av Håkan Antman. – Tanken var att låta kenneln gå i vila, berättar Lars, men med Håkan som delägare känns det tryggt och kennel Myrheden kan fortsätta aveln med inriktning för socialt goda, mentalt och fysiskt starka samt jaktmässigt goda hundar. Helt i linje med Wilda Lundströms idéer. – Wilda var något av en mentor för många av oss häruppe i norr, minns Lars och berättar om hur han tänkte när han sökte sin valp då för över tjugo år sedan. Han ville ha en mentalt stark tik med god exteriör. Hon skulle definitivt ha god avance och resning. Precis som Wilda Lundströms Senja. Men Lars var inte helt förtjust i Wildas val av hane vid första parningen och avvaktade därför till dess att Senja skulle paras med Heegårds H Jack. – Zenta var med på jakt och träning sedan hon var fem månader. Hon var mycket lättlärd och premierade sig högt som unghund. Hon har erövrat tre cert med Hp och är svensk utställningschampion samt vunnit ett CACIB. Zenta parades med en italienare 1998, Int. Och I JCh Francini’s Luca som vunnit allt man kan vinna i Europa och resultatet blev E-kullen med nio valpar 1998. – Jag trodde mycket på denna valpkull, inte minst på min egen, Myrhedens E-Lucci. Lars har fortlöpande utvärderat sina valpar på mentala, fysiska och jaktliga egenskaper. Dessa utvärderingar har legat och ligger till grund för den fortsatta aveln och runt år 2000 började Lars tankar om att följa kennlar med starka tiklinjer att frodas. Två år senare, 2001, var det dags för Lucci och Lars ville para henne med en hanne som bar på gener som kunde härledas till Myrhedens tiklinjer. Valet föll på Huntingfield Harvard vars släktband gick tillbaka 92