AMES 1
KRÖNIKA Ute efter något mer HÄROMKVÄLLEN GICK VI
I CENTRALA Linköping för att hitta ett café innan bion. Några var öppna och vi hann fundera på hur en lokal skall se ut för att vi skall vilja gå in. Vad är tillräckligt attraktivt jämfört med att sitta kvar hemma i soffan? Jag tänkte att det inte bara handlar om att få i sig en kopp kaffe. Det hade varit billigare och lättare att fixa innan vi åka hemifrån. Vi är ute efter något mer. Finns svaret i själva lokalen? Vad i så fall beror förstås på vad vi är ute efter. Är det att umgås eller att mer få sjunka ner och pausa. Till och med utan sällskap? Att få det vi just då behöver, förutom kaffe förstås, blir avgörande för vad vi väljer. Självklart. Men vad betyder något när kunden hittar sin lokal? En del lokaler lyckas att få till det och får därför troligtvis fler kunder som återvänder. Ett café för umgänge är möblerat mer öppet än det som erbjuder vila. Men en lokal för en bred målgrupp erbjuder troligen både öppna ytor och ”hörn” En caféägare som möblerar sin lokal för den som bara vill ha sitt kaffe snabbt klarar det med ett ”hål i väggen”. Men ser du kaffet som en nödvändig men inte alls tillräcklig del av besöket blir lokalen och stämningen avgörande. Du kanske vill ha en ”oas” där du kan stänga av en stund. Vad finns i en sådan lokal som ger dig den känslan? Det finns många som troligen skulle vinna kunder på att lägga mer krut på detta. Det måste handla om möbler, ljussättning, färger och vilka människor som är där. Det betyder också alltmer vad caféet står för exempelvis hållbarhet med alltifrån när/här-bakat, ekologiska råvaror och veganska alternativ. Att det ”känns rätt” att vara en del av dessa värderingar. JAG TÄNKER ATT MIN NUVARANDE ARBETSPLATS som visat upp en stor förmåga att skapa atmosfär och stämning med både öppna ytor för umgänge och hörn att fokusera i. Att ha lyckats skapa detta visar på talang. Jag tänker också på min tidigare arbetsgivare som under tidigt 00-tal fick en funktionell men ganska trist lokal att inreda. Där skapades en känsla av att ”coming home to work”. Lokalerna ville skapa trygghet och familjekänsla. Ett ställe ditt alla kände sig hemma. Det rimmade med vårt affärsmål, tjänster och värderingar. Det fanns en tydlig kultur av engagemang, hjälpsamhet och lyhördhet. Vi hade också en person med talang för inredning som ordnade en härlig atmosfär genom möblering och färgsättning. Det var en mix av öppna arbetsytor, kontorsrum och ”vardagsrum”. Senare kom de verkligt stora landskapen tyvärr. Hela våningsplan möblerades utan väggar. Dessa hade visserligen en cool design och många kommenterade lokalerna med ord som ”så häftigt” och ”wow det är som ett jättelikt lounge”. Visst såg det bra ut men det fungerade sämre även om landskapen inledningsvis gillades av flera. Mest faktiskt av dem som i sin personlighet var kontaktsökande ”umgängesmänniskor” eller som hade roller som byggde på att ständigt utbyta information och idéer. Sämre var det för de som behövde och ville sitta mer koncentrerat. Fokusmänniskorna. De blev väldigt störda. Resultatet blev hörlurar, hörselkåpor, sittande i telefonbås och enskilda bokningar av konferensrum. Flera kunde också låsa in sig på toaletten för att få koncentrations avskildhet. De få som kunde, satt ofta hemma och jobbade. PROBLEMET PÅGICK UNDER LÅNG TID. Mycket därför att umgängesmänniskorna mer såg fokuspersonerna som problemet, inte lokalen. Ledning har ju ofta till sin läggning umgängesinriktade och har i sin roll många kontaktytor och som ständigt behöver avstämningar. Det är en stor del av arbetsdagen. Vår lärdom var att vara extra lyhörda för olika personliga stilar och behoven utifrån arbetsuppgifter. Vi behöver kunna motverka att människors olika behov inte uppfattas som så udda att de skuldbeläggs eller ses som hinder för andra och förtigs. Det senare såg vi hända och betydde att medarbetare undvek att säga ifrån eftersom de upplevde att det var något fel på dem. Det var det förstås inte alls. IDAG FÅR MÅNGA AV DESSA PERSONER RÄTT. Det finns utmaningar med kontorslandskap. I studier ser vi att produktiviteten riskerar att sjunka i kontorslandskap. Dramatiska siffor, runt 66 procent, upplever sig bli störda av ljud och fyra av tio upplever att de alltid eller ofta blir störda på arbetsplatsen. Det lär ta över 20 minuter att återfå full koncentration när vi väl kopplat bort den. Översatt i pengar blir detta troligen större belopp än de kostnadsminskningar som hela trenden hoppades uppnå. Betydelsen av att bli störd är förstås helt olika beroende på vad vi arbetar med. Och det finns stöd i forskningen: • Hjärnan kan inte undvika att dras till oväntade rörelser och ljud. • Personlighetsmässigt finns en naturlig variation mellan de som önskar extern och intern stimulans. • Olika arbetsuppgifter, t.ex. skriva text eller att bokföra, kräver olika mycket fokus och koncentration. • Yngre har lättare än äldre att sortera bort störande ljud. • Äldres koncentration störs betydligt mindre av sin mobiltelefon än yngre. Det finns idag effektiva åtgärder att ta till utan att behöva bygga om hela kontoret. En av de mer otippade åtgärderna är att tillföra mer ljud. Lättast att förstå detta är ifall vi tänker oss tillbaka till cafét. Många skulle nog säga att ett ”oidentifierbart” bakgrundsljud (”sorl”) får oss att slappna av. Det inger trygghet. När ett bakgrundsljud tillförs upplevs det därför positivt. Helt knäpptysta kontorsrum eller caféer, där minsta magkurr hörs, kommer många uppleva stressande. NÄR VI VILL ARBETA SMARTARE behöver vi bygga lokaler som tar hänsyn till de psykologiska behov som finns när människor skall samsas på samma yta och förstå hur vår hjärna fungerar. Vi lära oss om utmaningar och möjligheter med öppna kontor. Idag kostar psykisk ohälsa mer än alla andra sjukdomar tillsammans. Kombinationen av hög arbetsbelastning, känsla av kontrollförlust och att ständigt bli störd stressar. Vi kan enkelt skippa det café som inte erbjuder den miljö du söker. Det är svårare att ändra på sin arbetsplats och där är du hälften av din vakna tid. Vi vet att våra lokaler är viktiga för vår prestation och för vår psykiska hälsa. Det betyder att vi behöver vara bra på att designa och anpassa dem efter hur vi fungerar som människor. n HENRIK HESLYK Henrik Heslyk är leg. psykolog, inriktning arbets och organisationsutveckling, författare till boken ”Människor till låns” och arbetar med ledningsrådgivning och talent management. Heslyk Development fokuserar på organisationers tillväxtförmåga, uthållig kompetens försörjning och talangstrategi. Företagare! Söker du erfaren personal inom exempelvis ekonomi, administration, projektledning, IT, lager, transport och många fl er yrkesgrupper så kan våra veteraner rycka in på kort varsel oavsett om det är på heltid eller bara några timmar. Ni hyr bara för den tid ni behöver. Välkommen att kontakta oss. 24 linkoping@veterankraft.se tel: 013-344 06 00 norrkoping@veterankraft.se tel: 011-443 32 00 Foto: Crelle