Utmärkt Örebro 1
polisen, åklagare och domare. Nu är jag mer intre
sserad av den internationella kontexten, internationell straffrätt. – Som till exempel de politiskt känsliga utredningarna, folkmordsutredningar, krigsbrott där man har de aspekterna som gör att du dessutom kan få en enorm press på att hitta någon som är skyldig redan från början. När du väl har identifierat den personen då måste du ha väldigt goda grunder för det kan vara en politisk ledare i ett land som är älskad eller hatad. För att det kommer in så mycket maktspel och att internationella relationer kan påverkas? – Från ett juridiskt perspektiv så måste du kunna motivera allt du gör, rättfärdiga allt du gör, in i detalj redan från början. Om man har en arresteringsorder på en president i ett land så kan du förstås inte bara slänga iväg den hursomhelst utan det ligger många års utredningar bakom. – Förstå då om man börjar investera tid och pengar i en utredning hur det påverkar det kognitiva. Tänk om det visar sig efter tio års utredning att man inte är säker på att det är rätt. Jag tror att det då är ganska vanligt att man fortsätter kasta pengar i ett sjunkande skepp. Det måste vara oerhört svårt med de här långa utredningarna som till exempel krigsbrotten i Balkan eller i Rwanda? Det hinner ju formas nya generationer innan dom faller. – Det finns så mycket här, minnesaspekten, risken att påverka vittnen, ibland har du kanske 500 vittnen till samma händelse. Hur ska du se till att de har det skydd de behöver. Där de bor i ett land där det fortfarande är en regering som… med en efterlevnad av den personen som sitter häktad. Det blir extremt svårutrett. Men kan det också bero på att du är inne på ett spår som är rätt outvecklat och nytt? – Jag tror att det kan finnas sådana aspekter i det. Juridiken som vetenskapligt område är ganska traditionellt. Det finns inte så många progressiva idéer om hur vi som vetenskapligt fält kan förbättras. Hur kan vi arbeta med de metoder som vi har för det finns ingen gemensam metodik. – Juridisk forskning tenderar att bli mer filosofi eller rättspolitik. “Vad får det här för konsekvenser om man tillämpar lagen på det här sättet”. Allt det här låter oerhört spännande för en lekman som jag. Att vi människor är komplicerade varelser där de psykologiska aspekterna sällan är hundra procent tillförlitliga, då vi påverkas av så mycket annat som känslor till exempel, det vet vi men ändå verkar det finnas mycket som man behöver fördjupa sig i ännu mer. Som den forskning som Moa håller på med och föga överraskande håller med om det. – Jag tycker definitivt att det kan utvecklas på många sätt och det är därför som jag tycker att det är kul att fortfarande vara i den världen för det finns fortfarande mycket att göra. Jag förstår att det är en ständigt utveckling och framåtrörelse för Moa som verkligen brinner. – Jag började ju med den svenska kontexten och gjorde experiment med den svenska 60 Framtiden då? Hur ser det ut framöver för dig? – Jag att det ska bli möjligt att resa så pass mycket att jag kan börja åka till Haag igen. Det är den ena vägen framöver. Sedan så har jag precis nyligen skickat in en jättestor ansökan till Vetenskapsrådet för att starta ett forskningscenter tillsammans med 11 andra forskare från olika discipliner. De flesta är här i Sverige, någon i London, sen har vi även samarbeten över hela världen. – Det är ett lite liknande ställe som jag är på idag men hela vägen. Det har jag saknat i London, den sista biten in i domstolen och det beslutsfattande som sker där blir ganska viktigt för utfallet. Så tanken med det här centret är att det ska vara hela vägen till dom. Vi är jurister, psykologer, genetiker och medicinare som samarbetar i sex olika projekt. Vi har sökt 30 miljoner kronor för det här. Sen får vi se om det överhuvudtaget finns intresse, skrattar Moa.