Utmärkt Örebro 1
text Anna-Karin Lieber bild Petter Berndtson Här
arbetar två medlemmar i Svenska Rovdjursföreningen med att montera tråd i ett hörn. SVENSKA ROVDJURSFÖRENINGEN STÄNGSLAR MED ROVDJURSAVVISANDE STÄNGSEL (RAS) Två helger i somras hjälpte medlemmar i Svenska Rovdjursföreningen till att sätta upp så kallade rovdjursavvisande stängsel (RAS) på en gård i Bergslagen. Marken som skulle stängslas var gammal kulturmark som tidigare brukats men som vuxit igen. Nu ville markägaren återställa den öppna hagen genom att skaffa får, och hade ansökt och fått beviljat bidrag för uppsättning av rovdjursavvisande stängsel då både lodjur och varg finns i närområdet. Svenska Rovdjursföreningen erbjuder hjälp genom medlemmars frivilliga insatser, och regionsansvarig i föreningen kontaktades för en genomgång av vad som behövdes införskaffas. Ett RAS ska sättas upp enligt riktlinjer från Viltskadecenter för att bli godkänt. Ett rovdjursavvisande stängsel som är korrekt uppsatt och sköts om så att elen fungerar på alla trådarna, ger ett gott skydd mot rovdjursangrepp. I en jämförelse som SLU Viltskadecenter gjort mellan besättningar innanför rovdjursavvisande stängsel och vanliga fårnät, hade bara 4,5 procent av besättningarna med RAS varit utsatta för angrepp jämfört med 22 procent av de med vanligt fårnät. I de flesta fallen där varg ändå tagit sig in i hagar med rovdjursavvisande stängsel var de i de flesta fall undermåligt uppsatta och dåligt skötta enligt Jens Frank, forskare på SLU Viltskadecenter. Fyra medlemmar i Svenska Rovdjursföreningen kom till gården medförande föreningens stängselkärra med automatisk jordborr, hejare, spett, grippeltänger, skruvdragare och mycket mer som behövs för arbetet. Man startade på fredag eftermiddag med att sätta i de grövsta stolparna (12 cm i diameter) där hörn och brytpunkter skulle vara. Marken var stenig och svår att arbeta i, så det tog tid att borra varje hål så djupt som krävs (ner till närmare 1 m, på frostfritt djup). Därefter kunde de övriga stolparna sättas i på rak linje mellan brytpunkterna. Sedan skruvades isolatorer på, mellan 25 cm- 110 cm över mark. Det gäller också att se till att det inte finns några sänkor under understa tråden där det går att krypa under, eller några stubbar eller stenar nära utsidan av staketet som kan användas att hoppa ifrån. Rovdjuren är tämligen påhittiga för att ta sig in, så det gäller att förebygga alla möjligheter. När arbetet var klart återstod en besiktning av Länsstyrelsen och ett godkännand. Sedan kunde fåren släppas in, med förhoppning om att hinna beta av hagen innan hösten kom. Svenska Rovdjursföreningen har hjälpt till att montera rovdjursavvisande stängsel i många år, och man har god vana av detta arbete. Nya medlemmar kommer hela tiden in och lärs upp av de som varit med tidigare, och man planerar att hålla kurser i hur man monterar stängslen på ett korrekt sätt. Förutom att ha trevligt och träffa nya vänner, får man på detta sätt göra nytta både för djurhållarna och för rovdjuren genom att acceptansen ökar för att ha rovdjur i närområdet. Vill du hjälpa till och göra en insats för både rovdjuren och tamdjuren, så kan du kontakta Svenska Rovdjursföreningen via info@rovdjur.se och berätta vilken region du kan hjälpa till i. 74