Grupputbildning på modersmål möjligt med Internat
ionella Hälsokommunikatörer Njur- och transplantationskliniken vid Skånes universitetssjukhus erbjuder grupputbildning till patienter med kronisk njursvikt. En studie genomfördes för att undersöka hur personer upplevde utbildningen. Det framkom att personer med annat modersmål än svenska hade svårt att förstå innehållet. Med en omfattande global migration har mångkulturen blivit mer framträdande inom den svenska vården. I Sverige hade år 2011 cirka 19 procent av befolkningen (Malmö kommun 41 procent) utländsk bakgrund och därmed också en olik kulturell och språklig bakgrund. Med utländsk bakgrund menas här att personen är född utrikes, eller är född i Sverige med båda föräldrar födda utrikes. Patientutbildning är en aktiv process som kräver ett informationsutbyte mellan vårdgivare och vårdtagare. När personer med annat språk, religion, traditioner och attityder söker vård krävs att personalen är öppen för annorlunda förväntningar och behov. Olika syn på hälsa, sjukdom och behandling kan förekomma. Kulturella faktorer kan påverka patientutbildningen, skilda uppfattningar kan förekomma om vem som ska ge utbildningen, till vem den ska riktas och i vilken utsträckning individen själv ska vara involverad. Njur- och transplantationskliniken vid Skånes universitetssjukhus (SUS) erbjuder utbildning till personer med CKD (chronic kidney disease) individuellt och i grupp. Mål med grupputbildningen är att öka patientens förståelse för njursvikt, förebygga och lindra uremiska symtom, förbereda för dialys, njurtransplantation eller konservativ behandling samt ge stöd till patient och närstående. Stor vikt läggs på att motivera patienten till egenvård. En studie på kliniken visade att det fanns personer med annat modersmål än svenska, som deltog i klinikens grupputbildning och som hade svårt att förstå innehållet i utbildningen, inte vågade fråga och upplevde en känsla av utanförskap. Detta resulterade till ett förändrat arbetssätt med syfte att ge möjlighet för de patienter och närstående som hade arabiska som modersmål att delta i grupputbildning på sitt eget språk. Så här genomfördes studien Njursviktskoordinatorer på klinken tog kontakt med Internationella Hälsokommunikatörer som deltog i ett samarDIALÄSEN 3.2013 betsprojekt mellan Region Skåne och Malmö stad. Internationella Hälsokommunikatörer är personer som fl yttat till Sverige och som i sitt hemland arbetat inom hälso- och sjukvården. De fungerar som en länk mellan den egna kulturen och den svenska och kan underlätta mötet mellan patienter som inte talar eller förstår svenska och vårdpersonal. De fungerar inte som tolkar. Ett första möte mellan njursviktskoordinatorer och Internationella Hälsokommunikatörer arrangerades för att diskutera om, och hur vi skulle kunna initiera ett samarbete. Beslut togs om utbildningsträffar för den dominerande språkgruppen av patienter i CKD 4-5 vilket efter en patientinventering visade sig vara de med arabiska som modersmål. Internationella Hälsokommunikatörer deltog i de svensktalande njurträffarna och hospiterade hos njursviktskoordinatorer och läkare på njur- och dialysmottagningen samt tog del av litteratur gällande den njurmedicinska vården. Utbildningsmaterial utformades på arabiska och utvärderades. Intresseförfrågan skickades till berörda (n=10) patienter. Internationella Hälsokommunikatörer ringde patienterna för att vid behov tydliggöra eventuella oklarheter. ArabisktaFAKTA Kronisk njursvikt är ett växande globalt hälsoproblem. Vid sekelskiftet behandlades cirka 1, 1 miljoner människor i världen för ESRD (End Stage Renal Disease) med dialys. År 2011 var antalet över två miljoner. Fokus har riktats mot prevention och tidig upptäckt. En förlängd överlevnad i dialys har setts hos personer som tidigt remitterats till njurmedicinsk läkare och som deltagit i multidisciplinära utbildningsprogram. Antalet akuta dialysstarter har reducerats och antalet vårddagar har minskat under den första tiden i dialys. En ökad förståelse för njursjukdom och dess behandling har påvisats hos personer som har deltagit i utbildningsprogram. Fler patienter väljer någon form av egenvårdsbehandling vilket är av stor betydelse inte bara för patienten utan också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. 31