NORDIATRANS KONGRESS 2013 Goda råd om kost och mo
tion VIKTIGT FÖR DIALYSPATIENTEN En hälsosam livsstil kan skjuta upp dialysstarten, och en pancreas transplantation kan bota svårstyrd diabetes. Detta var ämnen som diskuterades på årets Nordiatrans kongress i Oslo. Karianne Viken var fem år när hon fick diabetes och 37 när hon blev »frisk«. De åren har hon skildrat i en bok som ännu inte är utgiven, men har arbetsnamnet »Et sant Æventyr«. Hon beskrev sjukdomen och hur den till slut helt dominerade hennes liv. Blodsockernivåerna blev mycket oregelbundna, och hon hamnade i det tillstånd som kallas för »brittle diabetes«. Karianne hade inga känningar, blev allt oftare medvetslös och måste snabbt med ambulans till sjukhuset. Njurfunktionen försämrades samtidigt och hon blev tvungen att börja med hemodialys. Enligt kriterierna för pancreasoperation var Karianne en given kandidat, svängande blodsocker och njurar som inte fungerade. Hon blev uppsatt på transplantationslistan efter en utredning av bland annat kardiovaskulära och immunologiska riskfaktorer, men även av ögonproblem. Om blodsockret sjunker för snabbt efter transplantationen, kan det skada synen ytterligare. Doktor Ole Øyen, som var den kirurg som opererade Karianne, och doktor Trond G Jenssen beskrev förutsättningarna för en framgångsrik transplantation av pankreas alternativt pankreas/njurar. Den första pankreastransplantationen på människa gjorde man redan 1966. I Norge började man 1983 och har hittills transplanterat cirka 500 organ. Den vanligaste typen av operation är kombinerad njure och pankreas. Att enbart transplantera pankreas, gör att man måste utsätta fungerande njurar för immunologiska läkemedel som är njurtoxiska. Patienten bör därför ha god njurfunktion, GFR >50 ml/ min. Pankreas är ett mycket känsligt organ och uttagningen måste göras med stor omsorg. Enligt dr Øyen »balanserar man mellan blödning och trombos«. Istället för att transplantera hela pankreas kan man ut38 vinna de insulinproducerande Langerhanska öarna, som endast utgör en procent av pankreas. Man infunderar sedan dessa i portavenen hos mottagaren, där de växer fast och börjar producera insulin. Även om insulinproduktionen i transplantaten avtar med tiden, brukar känsligheten för sjunkande blodsocker finnas kvar hos mottagaren. Vilken metod som ska användas har dels att göra med mottagarens njurfunktion, dels hans ålder. Målet för de båda transplantationerna är detsamma, att patienten ska producera tillräckligt med eget insulin och att stoppa progress av biverkningarna. Temat för konferensen var »Early versus late« och under den rubriken kan man utveckla flera idéer. Per Åke Zillén har under många år pekat på möjligheten att som njursjuk ta hand om en del av preventionen på egen hand, så att dialysstarten skjuts framåt i tid. För att bromsa utvecklingen av njursjukdomen föreslår Per Åke Zillén, att man själv aktivt påverkar och minskar de risker som leder till accelererande njursvikt, att hålla vikten, inte röka, äta hälsosamt, träna regelbundet och hantera sin stress. Just dessa faktorer pekade doktor Gregor Guron på i sin förläsning om att förhindra utvecklingen av kardiovaskulär sjukdom hos njursjuka. Han ställde sig frågan, varför patienter med nedsatt njurfunktion har högre sjuklighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar, och vad som skiljer njursjuka patienters hjärt-kärlsjukdom från andras. Han ville hitta en behandling som skyddar njurarna, framför allt vid högt blodtryck. Målet är att så långt som möjligt förhindra njursvikt och behovet av aktiv uremivård. Gregor Guron pekade också på de specifika riskfaktorer som finns rökning, fetma, högt blodtryck, höga blodfetter och så vidare. I den sena fasen av njursvikten spelar också anemi, uremiska toxiner, kalk/fosfaDIALÄSEN 3.2013