Nordens Tidning 1
Norden för fred? Den 28 mars 2014 hölls det först
a Kastelholmssamtalet – ett samtal om fred under beskydd av Finlands tidigare president Tarja Halonen. Panelen bestod av Finlands utrikesminister Erkki Tuomioja och Nordiska rådets nytillträdda direktör Britt Bohlin samt Expeditionschef vid norska UD, Aud Lise Norheim och riksdagsledamot och vice president för Nordiska rådet Hans Wallmark. Moderator var Sia Spiliopoulou Åkermark, direktör för Ålands fredsinstitut. Temat för samtalet var Norden och freden. Direkt efter Kastelholmssamtalet hölls ett öppet fredsforum på närliggande Smakbyn, inom projektet ”Norden för fred?”. De nordiska självstyrelsernas erfarenheter – hur relevanta är de internationellt? De nordiska territoriella självstyrelserna, Färöarna, Grönland och Åland, har oftast analyserats var för sig som unika speciallösningar inom det egna nationella sammanhanget. I en värld som karaktäriseras av motsägelsefulla trender av fragmentering och integration, kan dessa fall ses även som exempel på hur vi här i Norden löser konflikter och hanterar mångfald. Vilka övergripande slutsatser kan dras utifrån dessa fallstudier? Hur kan sådana slutsatser bli relevanta i andra situationer och geografiska områden? D 28 essa frågor ligger i centrum for Ålands fredsinstituts nya publikation ”Självstyrelser i Norden i ett fredsperspektiv” som gavs ut på initiativ från Nordiska rådet och till följd av ett forskningssamarbete med skribenter från olika nordiska länder. nordens tidning nr 1 | 2016 För det första kan konstateras att relationerna mellan centrum och periferi i Norden inte är befriade från spänningar och ibland uttalade konflikter. Konflikterna har över tid rört den konstitutionella ställningen, det politiska beslutsfattandet, identitets- och kulturfrågor, säkerhetsfrågor, europeisk integration, ekonomi och naturresurser. Missnöjet kan vara stort hos den ena eller den andra sidan, men det existerar juridiska och politiska verktyg för att kanalisera missnöjet och förhandla fram kompromisser eller lösa tvisten. Den akuta konflikten kan omvandlas till en konflikt på lägre nivå och hanteras politiskt, juridiskt eller på tjänstemannanivå. Självstyrelserna har stegvis involverats i det nordiska samarbetet, även om Norden tycks vara en mer betydelsefull arena för Åland, än för Färöarna och Grönland som är aktiva i nordatlanten med Island som viktig partner. Möjligheten att ingå i en regional integrationsprocess ses idag som allt viktigare för självstyrelselösningars hållbarhet. En betydelsefull förutsättning för de självstyrelsernas utveckling och stärkande har varit insikten att det demokratiska samhället vill bekräfta och främja minoriteter och att suveräniteten inte är ett nollsummespel, utan snarare en egenskap som kan delas. Dessa är principer av global relevans och användbarhet, vilket också förklarar det stora internationella intresset för de nordiska erfarenheterna. Publikationen och Nordiska rådets efterföljande s k ”policy brief ” finns att laddas ner elektroniskt (gratis) här: http://www.peace.ax/sv/publikationer/bocker sia sPilioPoulou ÅkeRmaRk DoCent i FolkRätt oCh FoRskninGsleDaRe, ÅlanDs FReDsinstitut Foto: alexanDRa Zhukova