Nordens Tidning 1
Norden för fred? Den nordiska freden och Moby Dic
k Sedan kalla krigets slut har de nordiska länderna kapitaliserat på freden och ”The Nordic Way”. Något som lett till att nordbor idag identifierar regionen som en naturlig fredsbejakare och sig själva som ett fredligt folk. Mycket tack vare grundstenarna transparens och gemenskap. En mindre ansträngning visar å andra sidan på att fredsidentiteten bygger på en desillusionerad skönbeskrivning av historien och att dagens förändrade säkerhetsläge tvingar den nordiska politiken att visa sin sanna färg. D en fredsbejakande profilen har alltså inte format historien, utan bygger som mest på ett upprepat deltagande i internationella fredsuppdrag. Något som inte styrts av värderingar och principer, utan av uppfyllandet av fyra kriterier. Stater som deltar ska: • Inte vara permanent medlem i FNs säkerhetsråd • Inte ha territorium i konfliktregionen • Vara accepterad av värdlandet • Snabbt kunna bistå med nödvändig storlek av en oberoende insats Då den nordiska freden till synes bygger på regelverk och varumärkesbygge, verkar tilltron till att den lösa identiteten ska konkretisera principerna irrationell. Särskilt i en tid där säkerheten manifesteras som hotad och grupper känner sig underminerade av en nation i rörelse. 200 år av inomnordisk fred riskerar att bli en pokal att ställa på hyllan när nordiska fredsprofilen och regionen som frizon förkastas. Finländare protesterar vid svenska gränsen trots 50 000 finska barns tillflykt till Sverige under andra världskriget. Svenska poliser utför ID-kontroller vid Öresundsbron för första gången på 70 år. Danska politiker avsäger sig ansvaret från Genevékonventionerna trots det globala samfundets konsensus. Och Norges restriktiva asylpolitik trots dess framträdande roll i påtryckningar för skydd av civila internationellt. De unga nordisterna understryker att Norden tillhör världen och att freden inte ska tas för given. Men frågan är om det nordiska samarbetet nu inte sväljs av en nationalistisk Moby Dick. Transparens och gemenskap bör genomsyra den nordiska freden också fortsättningsvis om vi inte ska rucka på den nordiska fredsprofilen och också freden. emelie weski GeneRalsekReteRaRe FnuF – FöReninGen noRDens unGDomsFöRBunD 30 nordens tidning nr 1 | 2016 Konferens ”Norden för fred?” i Stockholm med FNUF. BilDeR: aRthuR Beuve