Kulturrådets budgetunderlag 2017–2019 1
TEATER, DANS, MUSIK OCH ÖVRIG SCENKONST Prioriter
ade behov 2017–2019 – Ökade anslag till produktions- och turnéstöd, 23 000 tkr årligen • varav 8 000 tkr till den professionella dansen – Dansnät Sverige, 1 100 tkr årligen – Unga Klara, 3 000 tkr årligen Totalt 27 100 tkr årligen till anslag 2:2 Anslaget (2:2 ap.1) för bidrag till den fria scenkonsten, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse uppgår idag till knappt 189 miljoner kronor. Bland de aktörer som får stöd av Kulturrådet ryms teater, dans och musik i både mer traditionell och experimentell form. Där finns även opera och musikdramatik samt uttryck som performance, ljudkonst och cirkus. Inom den fria sektorn arbetar både grupper med kontinuerlig verksamhet och tillfälliga konstellationer. Det finns också ett antal arrangörer och festivaler som är viktiga för utvecklingen av hela scenkonst- och musikområdet, och av betydande nationellt och internationellt intresse. Statliga bidrag från Kulturrådet kan sökas av både producerande aktörer och arrangörer. Kulturrådet har i flera sammanhang starkt betonat de fria aktörernas betydelse för hela kulturlivet. Det fria kulturlivets samspel med institutioner är viktigt för områdets utveckling. Många scenkonstnärer får sin första arbetslivserfarenhet inom den fria sektorn och den utgör en nödvändig rekryteringsbas för institutionerna. Inom hela scenkonst- och musikområdet har fria kulturaktörer en mycket stor betydelse för konstnärlig utveckling, för att säkerställa en bredd av kulturuttryck samt för att konsten ska kunna nå ut även utanför storstäderna och till prioriterade målgrupper som barn och unga. Utbudet inom många genrer och uttrycksformer är starkt beroende av offentligt stöd till den fria sektorn. Det gäller exempelvis den mångfald av konstnärliga uttryck som finns inom både det fria musikområdet och det fria dansområdet. Bidragsgivningen till den fria scenkonsten bidrar också till en större mångfald i kulturlivet, där fler röster kan höras och fler perspektiv kan synliggöras. De fria aktörerna har en öppenhet inför det internationella och interkulturella. De kan därför vara en resurs för att ta tillvara potentialen hos utländska konstnärer som bosätter sig i Sverige, exempelvis konstnärer som är på flykt från sina hemländer. De oberoende aktörerna inom den fria sektorn vågar vara kritiska och obekväma, och tar 12 sig an frågor om bland annat maktstrukturer, mänskliga rättigheter, genus och hbtq. Därigenom berikas det offentliga samtalet. En uppräkning av stödet skulle göra de fria aktörerna till en starkare part i samarbete med exempelvis lokala och regionala institutioner, skolor och andra arrangörer. Med en ökad grundfinansiering skulle till exempel de fria professionella aktörernas medverkan inom Skapande skola kunna utökas och utvecklas. I Kulturrådets och Konstnärsnämndens översyn av statens nuvarande insatser inom dansområdet från 2014 framgår att flera aktörer inom den fria danskonsten anser att det krävs ett omfattande förarbete för att få till avtal med skolhuvudmän.17 Detta kräver resurser som framförallt mindre aktörer har svårt att avsätta. I Myndigheten för kulturanalys utvärdering av Skapande skola nämns också att vissa informanter menar att kulturinstitutioner med offentligt stöd slår ut fria kulturutövare genom att erbjuda Skapande skola-insatser till lågt pris. Myndigheten för kulturanalys skriver i rapporten att de avser undersöka frågan närmare.18 En ökad grundfinansiering skulle kunna jämna ut dessa skillnader och göra fria aktörer till starkare parter inom Skapande skola. Inslag av professionell kultur i skolan kräver att det finns aktörer som kan erbjuda ett utbud som riktar sig till skolans åldersgrupper. Produktionsarbete finansieras inte inom stödet för Skapande skola, utan inom ordinarie bidragsgivning till bland annat det fria scenkonst- och musikområdet. En ökning av stödet till fria grupper stödjer produktionsarbetet, vilket både kan öka och utveckla det utbud som fria aktörer kan erbjuda skolor. Om fria aktörer ges bättre förutsättningar att skapa och förmedla föreställningar och konserter för barn och unga kan kvaliteten och den professionella dimensionen inom Skapande skola utvecklas. Barn och unga kan få bättre möjligheter att möta professionell kultur, både i skolan och på fritiden. Av de redovisningar som inkommit för 2014 framgår att de fria grupperna står för ett stort scenkonstutbud i Sverige. Utan fria grupper skulle utbudet av teater-, dansoch musikföreställningar för barn och unga vara betydligt mindre. Redovisningarna från de grupper som beviljats bidrag från Kulturrådet visar att 76 procent av de fria teatergruppernas föreställningar i Sverige utgjordes av föreställningar som särskilt riktades till barn och unga. För de fria dansgrupperna är motsvarande andel 72 procent. Av de fria musikgruppernas konserter i Sverige var 33 procent konserter som särskilt riktade sig till barn och unga. Kulturrådet har under senare år noterat ett ökat sök17. Konstnärsnämnden och Kulturrådet (2014). Översyn av statens nuvarande insatser inom dansområdet. Slutrapport november 2014, Sid.65. Dnr: KUR 2014/3478. 18. Myndigheten för kulturanalys (2013). Skapande skola – En första utvärdering. Rapport 2013:4, Sid. 62