Kulturrådets budgetunderlag 2017–2019 1
tryck när det gäller produktions- och turnéstöd.
Under 2015 fördelade Kulturrådet cirka 177 miljoner kronor19 i stöd till fria grupper och arrangörer, samt till samverkan med komponister och fonogram. Det sammanlagda värdet på ansökningarna inom samma områden var drygt 521 miljoner kronor. Det beviljade beloppet motsvarar 34 procent av det totala sökta beloppet. Det stora glappet mellan ansökt belopp och tillgängliga medel innebär att ett stort antal ansökningar som bedömts vara intressanta ur såväl ett konstnärligt som ett kulturpolitiskt perspektiv måste avslås. Kulturrådet har en ambition att förbättra produktionsoch arbetsvillkoren för den fria sektorn, men med befintliga medel är det inte möjligt att möta de ekonomiska behov som presenteras i de beviljade ansökningarna. Eftersom anslag 2:2 saknar pris- och löneomräkning gör den allmänna kostnadsutvecklingen det allt svårare att möta de behov som presenteras i ansökningarna. Kostnadsutvecklingen gör att anslaget långsamt urholkas. Inom teater och övrig fri scenkonst beviljades 2015 i genomsnitt 63 procent av ansökt budget för de aktörer som beviljats verksamhetsbidrag. För verksamhetsbidrag inom dansområdet beviljades 2015 i snitt 61 procent av sökt belopp. Det trots en uttalad strävan att öka stödet till ett antal koreografer och grupper för att förbättra produktions- och arbetsvillkor samt ge stabilare grundfinansiering. För musik prioriteras mindre belopp till fler, vilket ger en större bredd och öppnar för nya uttryck. Konsekvensen blir samtidigt att de fria musikgrupper som beviljades verksamhetsbidrag fick ett belopp som i snitt motsvarar 41 procent av ansökt belopp. När bidragsmottagare inom teater-, dans- och musikområdena endast beviljas en del av det sökta beloppet innebär verksamheternas reviderade budget ofta försämrade villkor för konstnärliga utövare, exempelvis genom lägre ersättning för arbetet. Inom teater- och dansområdena minskas också ofta den konstnärliga personalens anställningstid. I regeringens inriktningsmål anges att möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att kunna delta i kulturlivet ska förbättras. Tillgänglighetsperspektivet ska integreras i bidragsgivningen. I Kulturrådets uppdrag finns tre konkreta delmål som regeringen har beslutat om, och som delvis även gäller det fria kulturlivet. Det fria kulturlivets svaga finansiering försvårar arbetet med att uppnå målen. Utan ytterligare resurser inom det fria scenkonstområdet, är det svårt för Kulturrådet att medverka till ett kulturliv präglat av mångfald, tillgänglighet samt konstnärlig kvalitet och utveckling utan att ställa dessa strategiska mål mot varandra. En omprioritering inom ramen för befintliga medel riskerar att inskränka tillgången till kultur i delar av landet samt begränsa mångfalden av uttryck. Dessutom bidrar bristen på bidragsmedel till att villkoren för konstnärligt yrkesverksamma försämras. Kulturrådet bedömer därför att anslag 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål bör tillföras 23 miljoner kronor för att främja de kulturpolitiska målen och i högre grad kunna möta behovet av medel. En sådan ökning skulle ge större möjligheter för Kulturrådet att bevilja en högre andel av sökt belopp till de aktörer som prioriteras i bidragsgivningen, vilket skulle förbättra produktionsvillkoren. Utifrån 2015 års söktryck och bidragsfördelning skulle ett tillskott om 23 miljoner göra att 38 procent, istället för 34 procent, av det totala sökbeloppet kunde beviljas. Internationellt utbyte och samarbete inom den fria scenkonsten Kulturrådet har under många år uppmärksammat och påtalat den starka potential som finns i internationellt kulturutbyte och samarbete. Många av det fria kulturlivets aktörer har en omfattande internationell verksamhet och verkar på en internationell arbetsmarknad. Detta illustreras bland annat av att en stor andel av de fria aktörernas föreställningar och speltillfällen äger rum utanför Sverige, framför allt inom dans- och musikområdet. Enligt inkomna redovisningar av verksamhets- och projektbidrag för de fria dansgrupperna och de fria musikgrupperna ägde 26 procent av dansföreställningarna och 27 procent av konserterna år 2014 rum utomlands. Det internationella utbytet bidrar till konstnärlig utveckling, ger det svenska kulturlivet möjlighet att vara närvarande och efterfrågat i utlandet och ger därmed även ökade möjligheter till intäkter och arbetstillfällen. En ökad internationalisering ger också en större bredd i det kulturutbud som publiken i Sverige ges möjlighet att ta del av. Små ekonomiska marginaler begränsar dock de fria kulturaktörernas möjligheter att kunna genomföra internationella turnéer och samarbeten. Ännu svårare kan det vara att avsätta resurser för att besöka en mässa eller upprätthålla internationella nätverk. Den internationella dimensionen är en integrerad del i många aktörers verksamhet. En förstärkning av anslag 2:2 bidrar därför även till att främja internationellt utbyte och samarbete. Scenkonstallianserna Inom anslag 1:2 ap.2 Bidrag till alliansverksamheter fördelar Kulturrådet bidrag till Teateralliansen, Dansalliansen och Musikalliansen. Professionella skådespelare, dansare och musiker som är anställda vid allianserna får ekonomisk ersättning och möjligheter till kompetensutveckling under perioder då de saknar annat engagemang. Detta har stor betydelse för de konstnärliga villkoren 19. Bidraget till vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse som fördelas inom anslag 2:2 ingår inte i denna summa. 13