Kulturrådets budgetunderlag 2017–2019 1
LITTERATUR OCH LÄSANDE Regeländringar – Uppdrag o
m att främja svensk litteratur internationellt – Ny förordning på litteraturområdet Kulturrådets bidragsgivning och annan främjande verksamhet syftar till att ge förutsättningar för mångfald, kvalitet och fördjupning i utgivningen, och att främja läsning av litteratur och kulturtidskrifter. Kulturrådet har även i uppdrag att göra det möjligt för läsare i hela världen att ta del av svensk litteratur. Sedan 2011 finns uppdraget främja fristadsförfattare i Kulturrådets regleringsbrev, och sedan 2014 innefattas alla konstnärsgrupper. Att fristäderna initialt riktades till författare visar det skrivna ordets stora relevans för yttrandefrihetsfrågor. Litteraturens och kulturtidskrifternas betydelse för yttrandefriheten och det offentliga samtalet kan inte nog poängteras. Kulturrådets arbete med att främja svensk litteratur internationellt Sedan 2008 har Kulturrådet ansvaret för att främja internationellt utbyte och samarbete på litteraturområdet. Detta anges i förordningen (2007:1435) om statsbidrag till internationellt utbyte och samarbete på litteraturområdet. Uppdraget att vara den svenska organisation som har det officiella ansvaret för den svenska litteraturens internationalisering och för internationellt litteraturutbyte i stort är betydligt bredare än hanteringen av bidragsgivningen på området. Kulturrådet kompletterar därför med proaktivt arbete för att stärka utbytet. Sedan 2014 har uppdraget kompletterats med bidrag för resor och internationellt utbyte för översättare av svensk litteratur och andra insatser för att stärka översättarkåren. Arbetet bedrivs på Kulturrådet under det engelska namnet Swedish Literature Exchange. Uppdraget att vara huvudansvarig för internationellt litteraturutbyte genom bidrag och andra främjande åtgärder innehas alltid av en organisation i varje land. Det framgår emellertid inte tillräckligt tydligt att det är Kulturrådet som innehar detta uppdrag i Sverige, vilket orsakar osäkerhet hos utländska målgrupper och svenska aktörer. Detta leder till att det blir svårare att arbeta strategiskt. Mot denna bakgrund bör Kulturrådets huvudansvar för internationellt litteraturutbyte tydligt framgå av Kulturrådets instruktion. Läsfrämjande Den sjunkande läsförmågan bland unga har under de senaste åren uppmärksammats bland annat i litteraturutredningen Läsandets kultur (SOU 2012:65) och i samband med PISA-undersökningar, som under en följd av år har visat nedåtgående resultat vad gäller svenska 15-åringars läsförståelse. Frågan om sjunkande läsförståelse diskuteras i hela Europa, och 2012 publicerade EU:s expertgrupp inom läskunnighet en slutrapport med rekommendationer om hur EU:s medlemsländer kan vidta åtgärder för att höja läskunnighet och läsförståelse i hela befolkningen.24 En viktig slutsats är att frågan om läsning inte enbart är en utbildningsfråga utan att hela samhället måste engageras för att goda resultat ska uppnås. Samarbete över politikområden, mellan offentliga institutioner, civilsamhälle och näringsliv, och insatser för alla åldersgrupper behövs i en gemensam kraftsamling med syfte att höja befolkningens läskunnighet och läsintresse och främja inkludering och delaktighet i samhället. När det gäller barns och ungas läsförmåga är motivation nyckeln till framgång. För att vända utvecklingen behövs läsfrämjande miljöer och sammanhang för barn och unga både i skolan och på fritiden. Här kan kulturpolitiken och kulturlivets aktörer ha en avgörande betydelse. Under 2014 tog Kulturrådet fram ett handlingsprogram för det läsfrämjande arbetet utanför skolan. Handlingsprogrammet och Kulturrådets arbete med läsfrämjande utgår från litteraturen som konstform och läsningen som konstnärlig upplevelse och väg till bildning. I den meningen innebär läsfrämjande att göra läsare av läskunniga och att öppna vägar till litteraturen för den som ännu inte kan eller vill läsa – eller behöver få litteraturen anpassad för att kunna ta del av den. Läsfrämjande är också att öka tillgången till en mångfald av litteratur på olika språk och i olika format för läsare i alla åldrar. Att ta bort hinder för läsning, bredda en repertoar och stärka läsarens självtillit och läsaridentitet. De aktiviteter som beskrivs i handlingsprogrammet kommer i första hand att finansieras inom de 15 miljoner av litteraturanslaget som Kulturrådet kan använda för läsfrämjande insatser. Efterhand kommer det att finnas behov av ytterligare finansiering för att arbetet ska kunna utvecklas. Det gäller särskilt den största satsningen i handlingsprogrammet, Bokstart Sverige. 16 24. EU High Level Group of Experts on Literacy (2012). Final Report, September 2012. Luxembourg: Publications Office of the European Union