Advokaten 1
NYHETER Bevissäkring av handlingar i molnet sakna
r lagstöd Skatteverket kan inte få bevissäkring av handlingar som lagras i en molntjänst. Det finner Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i ett beslut. När Skatteverket gör en revision hos en skattskyldig, får Skatteverket under vissa förutsättningar söka efter och ta om hand handlingar som behövs för revisionen, genom bevissäkring enligt skatteförfarandelagen. Efter att Skatteverket har gjort en ansökan, är det en förvaltningsdomstol som fattar beslut om bevissäkring. Handlingar enligt skatteförfarandelagen avser både fysiska och elektroniska handlingar. Elektroniska handlingar kan vara lagrade i en dator i den skattskyldiges verksamhetslokal, men också i en molntjänst. Det innebär att handlingarna lagras fysiskt på datorservrar som drivs av en tjänsteleverantör och att den som använder tjänsten får tillgång till handlingarna via internet. Enligt HFD:s beslut, som kom i slutet av april, finns det dock inget lagstöd för att bevilja bevissäkring av handlingar som är lagrade i en molntjänst. I det aktuella målet beslutade Skatteverket om revision hos en skattskyldig. Skatteverket ansökte om att få söka efter och omhänderta handlingar i den skattskyldiges verksamhetsutrymmen som var knutna dels till en angiven epostadress, dels till en digital handelsplats. Det var alltså handlingar som lagrades i molntjänster. HFD konstaterar i sitt beslut att bevissäkring kräver lagstöd enligt regeringsformen 2 kap. 6 och 20 §§ och att det saknas bestämmelser om bevissäkring i form av eftersökande och omhändertagande av handlingar som är lagrade i molntjänster. Ansökan om bevissäkring av handlingar i molntjänster kan därmed inte bifallas. HFD:s beslut i mål nr 655-20 Snabbare lagföring nu i Kronoberg Arbetssättet Snabbare lagföring tillämpas sedan årsskiftet i flera polisområden, bland annat Kalmar-Kronoberg. Snabbare lagföring omfattar vanliga brott som ger högst tre års fängelse, till exempel rattfylleri, olovlig körning, narkotikabrott och stöld, när den misstänkte är över 18 år. Arbetssättet innebär att polisen gör klart utredningen redan på platsen för brottet. Den misstänkta personen får sedan antingen en tid för domstolsförhandling eller en fullmakt med ett bötesbelopp som sedan fastställs av åklagare. Från 2020 använder hela polisregion Stockholm arbetssättet, och nu sprids det alltså vidare i landet. Kritik mot förlängd covidlag Regeringen vill förlänga den tillfälliga pandemilagen. Men förslaget får kritik från såväl JO som Advokatsamfundet. Regeringen föreslår att både lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid19 (covid19lagen) och lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta att gälla till utgången av januari 2022. Förslaget har fått stöd från många håll, men också kritik. ChefsJO Elisabeth Rynning påpekar i sitt remissvar att lagarna innebär en långtgående överflyttning av makt från riksdagen till regeringen, och att de dessutom möjliggör ingripande begränsningar av grundlagsskyddade fri och rättigheter. Hon skriver vidare att det vid en lagreglering av det här slaget är ”särskilt viktigt att den demokratiska processen respekteras och att enbart åtgärder som bedöms absolut nödvändiga utifrån aktuADVOKATEN NR 4 • 2021 Chefs-JO Elisabeth Rynning påpekar i sitt remissvar att lagarna innebär en långtgående överflyttning av makt från riksdagen till regeringen och att de dessutom möjliggör ingripande begränsningar av grundlagsskyddade frioch rättigheter. ella förhållanden kommer i fråga. Min uppfattning är att det på befintligt underlag inte går att bedöma förslagens rimlighet och att det krävs ytterligare överväganden inom ramen för det fortsatta lagstiftningsarbetet”. Även Advokatsamfundet efterlyser i sitt remissvar ”en uppdaterad behovs och konsekvensanalys beträffande hur enskilda, företag och andra verksamhetsutövare påverkas” av förslagen. Brottsoffer vill kommunicera digitalt Brottsoffer som ansöker om brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten gör det gärna digitalt, visar en sammanställning av Brottsoffermyndigheten. Det digitala alternativet används av över hälften av dem som ansöker om ersättning. I juni 2020 började myndigheten skicka digital post till den som sökt brottsskadeersättning via tjänsten Mina meddelanden. Från och med januari i år är det också möjligt att begära och få in handlingar digitalt via tjänsten Mina sidor. Hot och ofredanden drabbar muslimer Hot och ofredanden är de vanligaste brotten vid islamofobiska hatbrott, men även hets mot folkgrupp via sociala medier, visar en undersökning genomförd av Brottsförebyggande rådet, Brå. Hatbrotten inträffar överallt och drabbar muslimer oavsett ursprung och religiös tillhörighet. Risken att utsättas ökar dock för personer som bär olika former av religiös klädsel på allmän plats eller är synliga i mediala sammanhang. Brå: Islamofobiska hatbrott 11 FOTO: PERMNILLA TOFTE