Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA Demokratin – aldrig en den 21 april 1
917 samlades uppemot 10 000 människor på Riksplan framför Riksdagshuset i Stockholm. Svår matbrist rådde i landet och på olika platser hade hungerkravaller utbrutit. I riksdagen skulle statsminister Carl Swartz informera om livsmedelssituationen. Stämningen var spänd, när polismästaren kom ut på riksdagshusets trappa. Han blickade ut över folkhavet och höjde sin högra arm för att ge polisstyrkan order om attack – men då drog kommissarie Kempe ner armen på sin chef och förde in honom i riksdagshuset. Det blev inga våldsamheter. Kanske var detta ett avgörande ögonblick i Sveriges historia, vilket flera skrivit om, bland andra Per T Ohlsson. Om polisen hade gått till attack och demonstranter hade dödats kanske en fredlig demokratisering hade förbytts i en våldsam utveckling av det slag som drabbade andra länder. Vid den här tiden fanns det en påtaglig rädsla för revolution i Sverige. Samtidigt intensifierades kampen för den rösträttsreform som skulle ge kvinnor rösträtt och som skulle göra slut på den graderade rösträtten i kommun och landstingsval, där en person kunde ha en röst och en annan upp till 40 röster. Det blev ingen revolution. Det blev en kompromiss. den 17 december 1918 fattade riksdagen, efter en bred uppgörelse, ett principbeslut om att (nästan) allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män skulle införas. Eftersom riksdagen var urtima – extrainkallad – och endast en lagtima – ordinarie – riksdag fick besluta om grundlagsändringar krävdes nya beslut för att genomföra reformen. De fattades 1919 och 1921, med mellanliggande val 1920, det sista riksdagsvalet som bara män fick delta i. I september 1921 fick så kvinnor äntligen rösta i ett riksdagsval och när riksdagen återsamlades i januari 1922 intog de första fem kvinnliga ledamöterna sina platser. Det demokratiska genombrottet för ett århundrade sedan högtidlighåller Sveriges riksdag under hela den innevarande mandatperioden. Det är hela Sveriges riksdag som firar hela Sveriges demokrati och då firar vi självklart i hela Sverige. En vandringsutställning turnerar på alla länsmuseer och i pandemins spår har även en 22 ANDREAS NORLÉN Andreas Norlén valdes till riksdagens talman 2018 och har innan dess varit moderat riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet. Andreas Norlén är juris doktor och disputerade 2004 vid Linköpings universitet på avhandlingen Oskälighet och 36 § avtalslagen. Talmannen är bland mycket annat ordförande i kommittén som leder riksdagens demokratijubileum, vilket man kan läsa mer om på firademokratin.riksdagen.se. I sin gästkrönika konstaterar talmannen att advokater är en oundgänglig del av den demokratiska rättsstaten och därmed varje dag bidrar till att bära upp demokratin och att han gärna ser att fler advokater deltog i en debatt om hur vi nu kan värna och utveckla vår demokrati. turnerande utomhusutställning utvecklats, för att bara nämna några av alla aktiviteter. I dag är Sverige en stabil demokrati och toppar ofta internationella jämförelser av det demokratiska tillståndet i världen. Nyligen publicerade VDem Institute vid Göteborgs universitet sin årliga rankning med Sverige på andra plats efter Danmark. Vi har fria och rättvisa val, domstolar som dömer oberoende av regering och riksdag, fria medier, ett livskraftigt civilsamhälle, respekt för fri och rättigheter, akademisk frihet – allt kännetecken på det som brukar kallas en liberal demokrati. Till detta kommer ett viktigt inslag i vår politiska kultur: vi ändrar demokratins grundregler endast i brett samförstånd, inte med snäva majoriteter. Reformen 1918 är ett tidigt exempel på det. Vi har kommit långt på hundra år, men ett av mina budskap under jubileet är att vi inte får ta demokratin för given. Den möter hot och utmaningar också i vårt land, också i dag. ADVOKATEN NR 4 • 2021 FOTO: ANDERS LÖWDIN/SVERIGES RIKSDAG