Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA gång för alla vunnen För hundra år se
dan var inte rösträtten till för alla. I dag har Sverige ett internationellt sett mycket högt valdeltagande, men ett lågt valdeltagande i vissa grupper är ett orosmoment. För hundra år sedan frågade man sig vilka som skulle få representera men i dag är frågan snarare vilka som vill, då medlemstalen i de politiska partierna minskar trendmässigt sedan många år. Det kan ge sämre möjligheter för partierna till exempel att fånga upp medborgarnas åsikter och att vara rekryteringsbas för framtidens förtroendevalda. Extremister med olika ideologisk inriktning bekämpar vår demokrati, ibland med våld. Många som deltar i samhällsdebatten möter hat och hot, inte minst i sociala medier, vilket kan leda till självcensur och avhopp. Påverkanskampanjer, ibland iscensatta av andra länder, syftar till att skapa misstro och motsättningar. blickar vi ut i världen ser vi en än mer oroande utveckling. VDem Institute konstaterar att antalet liberala demokratier har minskat från 41 till 32 under de senaste tio åren och i dessa länder lever bara 14 procent av världens befolkning. 68 procent lever i auktoritärt styrda länder och resterande i demokratier med brister. Trenden fortsätter i fel riktning och demokratin försvagas gradvis i viktiga länder. Samtidigt är få länder inne i en demokratiseringsprocess. Som riksdagens talman är det inte min roll att komma med alltför detaljerade synpunkter på vilka sakpolitiska åtgärder som bör vidtas för att värna demokratin, men jag tillåter mig några kommentarer. Denna internationella utveckling visar att demokratin aldrig kan sägas vara vunnen en gång för alla. Länder som vårt, med en lång demokratisk tradition, är rimligen bättre skyddade än unga demokratier mot olika försök att undergräva demokratin, men ingen går helt säker. Därför verkar det klokt att skapa olika konstitutionella spärrar som gör det svårare att i en framtid försöka montera ner demokratiska institutioner. Vi har redan en hel del sådant i Sverige, men 2018 uppmanade konstitutionsutskottet och riksdagen enhälligt regeringen att överväga att ytterligare öka skyddet för domstolarnas ADVOKATEN NR 4 • 2021 oberoende och att göra det svårare att ändra grundlagarna. Förra året tillsatte regeringen en parlamentarisk utredning som ska analysera bland annat dessa frågor och jag ser med intresse fram emot dess resultat. jag engagerade mig partipolitiskt i slutet av 1980talet och redan då diskuterades det i partierna hur man skulle få fler att aktivera sig. Partierna har blivit öppnare sedan dess, men samtidigt har samhället förändrats och det traditionella föreningslivet fått allt svårare att rekrytera nya aktiva. En fortsatt modernisering av både arbetsoch kommunikationsformer är därför nödvändiga för att partierna ska kunna vända utvecklingen. Frågan om hot och hat i samhällsdebatten illustrerar att demokrati inte enbart handlar om formella strukturer, utan också om värderingar. Vår yttrandefrihet gör att vi kan säga nästan vad som helst utan att hindras av staten, men att något inte är förbjudet innebär inte att det är lämpligt. Ett nyckelord för att beskriva händelserna 1917–1918 är besinning. Nyckelaktörer besinnade sig och lyckades lugna ner en utveckling som var på väg i fel riktning. Jag skulle önska att fler besinnade sig också i dagens debatt. Internationellt bör Sverige agera tillsammans med likasinnade för att främja demokrati. Riksdagen försöker ge ett konkret bidrag till konsolideringen av demokratin i Nordmakedonien, genom ett erfarenhetsutbyte med landets parlament om bland annat parlamentariska arbetsformer. jag välkomnar en livaktig debatt om hur vi kan värna och utveckla vår hundraåriga demokrati. Eftersom advokater är en oundgänglig del av den demokratiska rättsstaten och därmed varje dag bidrar till att bära upp demokratin skulle jag gärna se att fler advokater deltog i en sådan debatt. Att bidra till en stärkt demokrati är ett sätt att förvalta arvet från demokratins genombrott. Andreas Norlén Riksdagens talman 23