Advokaten 1
nad. Samtidigt har den meritokratiska ordningen d
är unga anställs delvis baserat på betyg också sina fördelar, menar André Andersson. – Betygen är både kvinnornas och arbetarbarnens bästa vän. Betygen gör det möjligt för dig att, oavsett familj, bakgrund, oavsett etnicitet, kön eller sociala kontakter, visa upp vad du kan. Du kan få in en fot, sitta ting kanske. Oavsett var du kommer ifrån så får du ändå den sociala polityren som behövs för en fortsatt karriär, säger han, och fortsätter: – Risken är, om man går in för intervjuer eller andra urvalsprinciper, att socialt välanpassade akademikerbarn slår ut arbetarbarn som arbetat hårt. LIVET ÄR FULLT AV PRAKTIK Även om betygshetsen är jobbig för studenterna, och kanske ofta obefogad, tycker de intervjuade advokaterna på det hela taget att svenska juriststudenter får en bra utbildning. André Andersson, som arbetat mycket med rekrytering av nya, unga jurister till byrån, är nöjd med dem som rekryteras. – Jag tycker på det hela taget att de är väl rustade för arbetet. De studentaktiverande momenten har ju också ökat på alla utbildningar. Juristerna är bättre på att analysera, argumentera och skriva än för en generation sedan, säger han, och tillägger att man möjligen kunde göra utbildningen lite mindre encyklopedisk och ge mer utrymme för fördjupning. Också Martina Slorach konstaterar att juristutbildningen är bra. – Den är ambitiös, med hög nivå. Om man jämför med när jag läste så tycker jag att man har skruvat upp nivån. Nu ska studenterna inte bara lära sig gällande rätt, utan också kunna analysera gällande rätt utifrån olika perspektiv, konstaterar hon. Däremot kan Martina önska att utbildningen hade lite bättre kontakt med arbetslivet. Själv utnyttjade hon möjligheten som fanns tidigare att skriva ett mindre omfattande examensarbete och i stället lägga in tio veckors praktik under sin sista termin. Det är något hon inte ångrar. – Jag praktiserade på Hyresnämnden och så skrev jag en lite kortare uppsats. Det var jättekul, jätteintressant, och sen fick jag jobb på Hyresnämnden förstås, och en väg ut i yrkeslivet. Det är ju på arbetsplatsen man lär sig hur man jobbar, säger hon, och önskar att praktikmöjligheten skulle återinföras. André Andersson är betydligt mer tveksam till återinförandet av praktik. – Livet är sedermera fullt av praktik. Många gånger syftar ju praktiken bara till att få in en fot någonstans. Jag är inte så säker på att det är väl använd tid på juristprogrammet, säger han. Ett sätt att kombinera den höga teoretiska nivån med mer praktiska inslag kan vara att lägga in mer nischade och praktiska specialkurser i slutet av juristprogrammet. Här kan förstås praktiker göra en insats. Både André Andersson och Carl Svernlöv har goda erfarenheter av just detta. Även Sanna Wolk är nöjd med juristutbildningen – med ett undantag. De juridiska fakulteterna, liksom akademin som helhet, sitter fast i ett föråldrat och tillkrånglat språk, menar hon. Det är något som andra myndigheter eller domstolar sedan länge ändrat. – Akademiskt har det alltid ansetts vara ”finare” om du använder ett tillkrånglat språk än ett vanligt språkbruk. Vilket ju inte stämmer i sig. Att skriva enkelt och lättförståeligt är mycket svårare än att skriva långt och tillkrånglat. Den traditionen vill däremot inte riktigt tvättas bort, även om de yngre forskarna har slutat med det så hänger det kvar, säger hon. ¶ Advokat Martina Slorach arbetar vid Advance Advokatbyrå, främst med fastighetsrätt och arbetsrätt. Numera tar dock undervisningen en stor del av hennes arbetstid. Hon undervisar på juristlinjen vid Stockholms universitet, men också bland annat vid kandidatprogrammet personal, arbete och organisation (PAO) och vid Karlstads universitet. Martina Slorach har också varit med och skrivit böcker inom arbetsrätt, diskriminering och yttrandefrihet. aktualitet Carl Svernlöv (se artikel på s. 28) valde Jessica att stanna inom akademin på heltid för att forska och undervisa. – Jag tycker att det är jättekul att undervisa! Juristyrket är ett av de viktigare yrkena i samhället, och det är helt centralt för rättssäkerheten och rättstryggheten att vi har duktiga jurister, säger hon. Jessica Östbergs undervisning i bolagsrätt ligger tidigt i utbildningen, redan på termin tre. Hon uppskattar att möta studenterna på ett tidigt stadium i utbildningen. ADVOKATEN NR 4 • 2021 – Min idé är att försöka inspirera dem och få dem att förstå hur roligt det är med juridik, och särskilt bolagsrätt då, men också att lära ut den juridiska metoden så att de kan lösa rättsliga problem på ett bra sätt. Jag försöker också inskärpa vikten av yrket och att man ska lära sig så mycket som möjligt för framtiden, inte bara plugga för tentan. Studenterna måste faktiskt kunna använda den juridiska metoden när de är klara, säger Jessica Östberg. Bakgrunden som verksam advokat har hon stor » 33 33