Advokaten 1
DEBATT måste ifrågasättas på äganderätt till stat
ens mark och ensamrätt till naturens resurser på grund av urminnes hävd. Dessa krav intensifierades efter bildandet av Svenska Samernas Riksförbund (SSR) 1950. Rättegångar mot staten inleddes som resulterade i det så kallade skattefjällsmålet, i vilket samerna dock misslyckades i sina krav på äganderätt till marken och i annat fall ensamrätt till jakt, fiske och andra nyttigheter. Samerna accepterar inte statens syn på rättsförhållandena. samerna har sedan de sista decennierna av 1900talet funnit stöd för sina politiska ambitioner i den internationella uppmärksamheten kring indianernas situation i Nordamerika och urinvånarnas situation i Australien. På dessa ställen hade urbefolkningen tidigare med våld trängts undan av inkräktare och krävde nu sin rätt. Man kan dock inte jämföra samhällsutvecklingen i Sverige med koloniseringen av Nordamerika eller Australien. Samerna är sedan 1300talet integrerade i det svenska riket genom lagstiftning. Det som gör det svårt att tillgodose samernas krav på ratificering av ILOkonventionen 169 är att den svenska lagstiftningen är inriktad på renskötseln och en avvägning mellan olika ADVOKATEN NR 4 • 2021 konkurrerande intressen, medan konventionen förutsätter en definition av markområden som samerna, en etnisk grupp, traditionellt innehaft, som underlag för exklusiva rättigheter för samerna. under senare decennier har de svenska samerna, parallellt med samer i Norge och Finland, varit synnerligen aktiva politiskt både för främjande av den samiska kulturen i stort och i sina krav på markrättigheter i enlighet med ILOkonventionen. I Girjasmålet gjorde en sameby med stöd av SSR anspråk på markägarens jaktoch fiskerätt inom sitt område ovanför odlingsgränsen. Samebyn krävde urfolkets rätt och gjorde gällande urminnes hävd. Högsta domstolen biföll kravet. Girjasdomen är en triumf i den samepolitiska propagandan för urfolksrättigheter, men juridiskt och konkret är den en olycka. Renskötselrätten har en helt annan bakgrund än urminnes hävd, och domen har förstärkt motsättningarna mellan olika delar av befolkningen med avseende på jakten och fisket, både mellan renskötare och andra samer och mellan samer och ickesamer. Det är svårt att finna juridiskt bärande skäl, eller för den delen på moderna idéer om samhällsbyggande baserade argument, för att en minoritet ska åtnjuta privilegier som går långt över vad övriga svenskar inklusive majoriteten av samer åtnjuter. I vilka andra delar av samhället bygger vi rättigheter på etnicitet i stället för principer? I vilka andra delar av vårt samhälle ger vi särskilda rättigheter till synes på grundval av argument om att vederbörande har funnits i landet längst tid? juridik och politik som förstärker etniska identiteter leder bort från den tolerans och uthållighet som en demokrati behöver för att lösa sociala konflikter. I en diskussion om vem som tillhör en viss etnicitet eller religion nås inga kompromisser till skillnad från en diskussion om vem eller vilka som ska ha vilka rättigheter på vilka villkor. Nobel har dock en poäng i att lagstiftaren bör ingripa för att tydliggöra hur kompromisserna ska lösas, men då från ett modernt demokratiskt och sakligt perspektiv. Detta skulle ligga i alla samers och övriga svenskars intresse. Jonas Bratt Advokat Not: Författaren är medarbetare på samma advokatbyrå som företrädde staten i Girjasmålet. 45 GIRJASDOMEN ÄR EN TRIUMF I DEN SAMEPOLITISKA PROPAGANDAN FÖR URFOLKSRÄTTIGHETER, MEN JURIDISKT OCH KONKRET ÄR DEN EN OLYCKA.