Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK Vindkraftsjuridik – ett nytt Utb
yggnaden av vindkraft innebär stora risker för att miljöskador uppstår. Men bestämmelserna om skadestånd för miljöskador i miljöbalken 32 kap. borde inte finnas där utan i stället i skadeståndslagen, och den opartiska domstol som kan erbjuda en rättvis rättegång i miljöskademål är en allmän domstol – inte mark- och miljödomstolen, som tidigare har lämnat tillstånd till den skadebringande anläggningen. Det anser advokat Hans Kindstrand. NÅGOT OM BAKGRUNDEN Majoriteten av Sveriges befolkning är positiv till vindkraft – fram till den dag när vindindustrin knackar på och vill bli närmaste granne. Då bildas på några veckor en opposition som på olika sätt organiserar sig för att stoppa vindkraftsplanerna. Man frågar sig varför. En elproducent som vill hjälpa till att minska koldioxidutsläpp, en energikälla som dessutom är ”hållbar”.1 Varför detta motstånd? Upptakten till en vindkraftsetablering är att ett projekteringsbolag bjuder in till samråd med ”sakägare” – det vill säga de närmast berörda grannarna. Därefter börjar ett förfarande som syftar till att omdana bygden där oppositionen bor. Det förfarandet kan ta många år. Vindindustrin har gått från att vara enstaka vindkraftverk med en totalhöjd om kanske 70 m till att bli industrizoner med 100 verk, med en totalhöjd om 300 m, industrizoner som tar i anspråk många kvadratkilometer landareal och som helt kommer att dominera sitt område. Vindindustrin har inte bara förmågan att producera billig el när det blåser, den föranleder också stora ingrepp i tidigare orörd natur, buller, ljusfenomen och en del andra negativa egenskaper som närboende inte uppskattar. Utsikt över en sjö har inte samma attraktionsvärde som utsikt över ett vindkraftsfundament, en stålpelare tio gånger högre än omgivande granskog, toppad med rotorblad och blinkande lampor. Fastighetspriserna i vindindustrins närområde faller. Buller och infraljud stör nattsömn och skapar psykisk ohälsa. Den omgivande natur som tidigare PRESENTATION Advokat Hans Kindstrand har de senaste 40 åren arbetat med fastighetsrelaterad juridik, under senare tid med fokus på vindkraftens juridiska komplikationer. var allemansrättsligt tillgänglig och en av anledningarna till val av boplats omvandlas till stängslade industrizoner. Majoriteten av Sveriges befolkning bor sedan länge i städer. Vindindustrins negativa sidor har inte drabbat stadsbor – förrän nu. Den massiva utbyggnaden av vindkraft som nu sker tar i anspråk också stads och tätortsnära landsbygd. Områden där fastighetspriserna är höga och där människor som arbetar i staden av olika skäl funnit platsen för ett ”livsstilsboende”. MILJÖBALKEN När miljöbalken kom för drygt 20 år sedan var det till stor del ett redigeringsarbete. Ett knappt tjugotal lagar sammanfördes och samordnades i en balk – miljöbalken (MB). Men det gjordes en stor innovation – portalparagrafen i 1 kap. 1 §. Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde 1 Renewable Energy Foundation, REF, rapport av professor Gordon Hughes, Edinburgh, där han studerat 6 400 danska vindkraftverk, gällande tiden från driftsättning till första driftsstopp för olika klasser av vindkraftverk, med slutsatsen att om inte marknadspriserna på el blir betydligt högre än idag, blir det olönsamt att underhålla turbinerna efter 12 à 15 år 2 MÖD 2005:66, 1/11 2005, mål nr M 2966-04 3 Tillståndsprövningen i nuvarande form strider enligt min uppfattning mot den grundläggande rättsprincipen att förmögenhetsomfördelning mellan enskilda inte får ske genom myndighetsbeslut. 4 Vägledning om buller från vindkraftverk 1/12 2020 5 FoHMFS 2014:13 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus 48 ADVOKATEN NR 4 • 2021