I FOKUS / Sverige länder ser vi inte att probleme
n med den svenska regeringsbildningen blir speciellt omfattande. I december 2014 när Sverigedemokraterna fällde regeringens budget och Stefan Löfven sa att han tänkte utlysa nyval blev marknadsreaktionerna mycket begränsade. Den svenska kronan lär försvagas något om SD, som vill lämna EU, blir det klart största partiet. Men det svenska folket är positivt inställda till EU, och SD har sagt att EUfrågan inte ligger på bordet vid en eventuell regeringsförhandling efter valet. 6 VALET BÖR INTE heller få några större effekter på svensk ekonomi i närtid. Reglerna och riktlinjerna i det finanspolitiska ramverket, med ett överskottsmål för den offentliga sektorn, kommer att respekteras oberoende av vilken regeringskonstellation som tillträder efter valet. Det finns även en tradition i svensk politik av blocköverskridande överenskommelser i frågor som migration och försvarspolitik. Inriktningen på den ekonomiska politiken kommer på många områden att vara densamma oberoende av vem som styr. Det kommer att satsas på välfärden (sjukvård, skola, äldreomsorg), försvaret, lag och ordning och sänkt skatt för pensionärer. De borgliga partierna vill öka incitamenten att arbeta LÅG OFFENTLIG SKULDSÄTTNING Offentlig skuld 100 EU 80 REKORDLÅGT STÖD FÖR S OCH REKORDHÖGT FÖR SD 24,2 10 15 20 25 -10 -5 0 5 19,2 19,9 9,4 9,4 5,7 4,1 S -6,8 Förändringar sedan valet 2014. Källa: Sammanvägningar av opinionsundersökningar genomsnitt senaste 5 veckorna per den 21 augusti enligt val.digital V MP -1,2 M -4,1 7,1 5,1 3,3 L -0,3 C 4,0 KD -0,6 SD genom att sänka skatten på arbete och minska ersättningarna i vissa bidragssystem. Socialdemokraterna vill satsa mer på traditionell fördelningspolitik. Vi bedömer dock att skillnaderna inte får några betydande effekter på ekonomin i stort de närmaste åren. Vi räknar med att komplicerade förhandlingar kring regeringsfrågan och budgeten bidrar till en något mer expansiv budget än ”normalt” 2019. På marginalen kan det bidra till något högre tillväxt och lägre arbetslöshet nästa år. PÅ LÄNGRE SIKT kan effekterna på den svenska ekonomin bli större. En minoritetsregering kommer att få svårt att genomföra nödvändiga strukturreformer inom bland annat arbetsmarknads, bostads och skattepolitiken. Det kommer på lång sikt att dämpa tillväxten i ekonomin. Risken för att Sverige går in i en låg60 Sverige 40 konjunktur under nästa mandatperiod är stor. De flesta bedömare är dessutom överens om att ränteläget förblir lågt, vilket begränsar Riksbankens möjligheter att stabilisera ekonomin genom att bedriva en mer expansiv penningpolitik i en kommande lågkonjunktur. Samtidigt har ny forskning visat att 20 Källa: Macrobond finanspolitiska stimulansåtgärder har en mycket större positiv effekt på ekonomin i en lågräntemiljö där styrräntorna ligger nära sin nedre gräns. En ny syn på finanspolitiken har därför börjat växa fram, ”the new view”, där institutioner som den internationella valutafonden IMF och OECD förespråkar att finanspolitiken tar ett större stabiliseringspolitiskt ansvar i dagens lågräntemiljö. En minoritetsregering kommer dock att få svårt att bedriva en effektiv stabiliseringspolitik om det blir en konjunkturnedgång. Då måste det bli förhandlingar både inom regeringen och med riksdagen, vilket gör det svårt att agera snabbt och få igenom de stabiliseringspolitiska åtgärder som är effektivast. Det svåra politiska läget medför att nästa konjunkturnedgång riskerar att bli djupare och att de varaktiga effekterna blir större. n LÄS MER I VÅR FÄRSKA KONJUNKTURPROGNOS ☛ research.handelsbanken.se/ Macro- Research/Sweden/Konjunkturprognos/ SE INTERVJUN MED PROGNOSCHEF CHRISTINA NYMAN ☛ https://www.efn.se/nyhetsrummet/ konjunkturlaget-ar- starkt-men-spretigt/ Foto: Pressbilder från partierna PROCENT AV BNP PROCENT 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017