Tidningen Energi 1
kan det tyckas hopplöst. Men man måste också se p
å alla de fantastiska lösningar som nu utvecklas. En graf han brukar visa är priset på solel som gått sprikrakt ned och sjunkit med 80 procent de senaste tio åren. Men det handlar också om en mental förändring. – Jag menar att synen på klimatfrågan förändrats diametralt. Bottennappet var FN:s Köpenhamnsmöte 2009 som nästan inte ledde nån vart. Problemet var uppenbart redan då men lösningarna saknades eller var dyra. Systemet var toppstyrt och världen var uppdelad i enbart fattiga och rika länder. Men sex år senare när länderna träffades i Paris hade allting ändrats. – Här satte man ihop ett avtal där alla kunde vara med utifrån en gemensam vision och där alla länder fick lämna in sina egna planer för hur detta skulle uppnås. Det är ett system där varje land tar ansvar och där städer, regioner och företag finns med i arbetet. A llt i Parisavtalet har inte realiserats, men Johan Kuylenstierna pekar på en rad resultat. – EU:s gröna giv, liksom klimatlagen i Storbritannien, Japan och Sydkorea – och vårt eget klimatpolitiska ramverk och Fossilfritt Sverige. Allt detta är en frukt av Parisavtalet. Samtidigt kan man ju se att den globala utsläppskurvan fortsätter öka? – Det stämmer, arbetet har tyvärr bara börjat. Efter några år med en utplanande kurva ökade utsläppen något igen under senare år. Så det finns anledning att vara bekymrad, men pusselbitarna för att lösa problemet finns idag. Nu gäller det att lägga pusslet – fort. Just i år, under coronapandemin, kan man dock se en tydlig nedgång av utsläppen med runt 8 procent, men många menar att utsläppen kommer studsa tillbaka. – Men det vi kan se under pandemin är att den fossi3 LÄSTIPS The Economist ”Har bra analyser inom många ämnes områden.” Den svavelgula himlen Kjell Westö. ”Läser den just nu.” Svälten Magnus Västerbro ”Visar vilket samhälle vi kommer ifrån och vilken fantastisk utveckling vi har haft.” la energidelen minskar medan det förnybara fortsätter växa. Det är en tillväxtmotor. När man väl har installerat systemen så är bränslet gratis. Pandemin snabbar på utfasningen. Det kan vara en trigger till en större förändring. Ett exempel på omställningen är att Preem ändrade sina tidigare investeringsplaner på ett nytt oljeraffinaderi i Lysekil och nu istället investerar i produktion av förnybara drivmedel. – Preem är toppen av ett isberg. Det är många av de här bolagen som står inför liknande utmaningar. De måste börja titta på hur det ser ut 30–40 år framåt. Stålindustrins Hybritprojekt är ett annat bra exempel. Kunderna kommer börja efterfråga fossilfritt stål i framtiden. Hur stort ansvar har vi som privatpersoner? – Vi har ett ansvar men jag tycker också att man ska vara lite försiktig med att lägga för mycket på den enskilda individen. Vi kan självklart påverka genom våra val, men det kan aldrig ersätta systemomställningar som behövs. Just masskonsumtionen är verkligen ett problem, tycker Johan Kuylenstierna. Han vill bygga in resurseffektivitet och cirkularitet som grundförutsättningar för ekonomin, annars kommer inte naturresurserna att räcka till och vi får en rad miljöproblem. – Allt vi konsumerar kräver naturresurser – och där finns det naturliga begränsningar som vi måste respektera. Vad är din drivkraft? – Jag har en stark passion för den här planeten. Vi är här bara bråkdelen av en millisekund, en parentes i jordens historia. Men vi har ett ansvar att förvalta planeten och det driver min vilja att jobba för de här frågorna. Vi måste också kunna översätta behovet av att agera, till exempel i klimatfrågan, till en positiv agenda för utveckling. Då kommer vi att lyckas. TVÄRVETENSKAPLIGT EXPERTORGAN Klimatpolitiska rådet bildades den 1 januari 2018 med syfte att granska regeringens samlade politik så att den är förenlig med klimatmålen, där slutmålet är nollnettoutsläpp till 2045. Rådet ingår i det klimatpolitiska ramverk som riksdagen antog i juni 2017 tillsammans med klimatmålen och en klimatlag. Rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan med kompetens bland annat inom klimatologi, nationalekonomi, samhällsvetenskap och beteendevetenskap. Åtta ledamöter ingår – samtliga utom ordföranden sitter i högst tre år. Ordföranden kan sitta i max sex år. Som ett hjälpmedel i sitt arbete har Rådet utvecklat Panorama: ett verktyg som visualiserar klimatutsläppen som sker inom Sveriges gränser, hur vi kan minska dem, vilka styrmedel som finns på plats samt indikatorer som visar hur omställningen går. Läs mer på klimatpolitiskaradet.se TIDNINGEN ENERGI NR 7 2020 21 FOTO: SHUTTERSTOCK