Tidningen Energi 1
TILLVÄXT I MOTVIND Vindkraften behöver fortsätta
öka kraftigt för att klara klimatmålen till 2045. Men nu blir målkonflikterna tydligare på allt fler håll där olika intressen står mot varandra. Hur ska vindkraften klara av att växa på ett hållbart sätt? TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: SHUTTERSTOCK V indkraftens utvecklingskurva har gått spikrakt upp de senaste åren i takt med den snabba teknikutvecklingen, större rotorer och allt lägre produktionskostnader. Utvecklingen fick extra bränsle genom energiöverenskommelsen 2016, med målet att uppnå en helt förnybar elproduktion till 2040 men utan stoppdatum för kärnkraften. Det är stora aktörer som försäkringsbolag och pensionsfonder som står för merparten av kapitalet till vindkraft, som nu successivt står på egna ben utan stödsystem. Bara i år väntas produktionen stiga med cirka 40 procent upp till 29 TWh. Och ökningen är fortsatt hög de kommande åren. Enligt Svensk Vindenergis prognoser kommer vindkraften stå för cirka 45 TWh 2023, en knapp tredjedel av Sveriges totala elproduktion. Men ledtiderna är långa och nu tycks en avmattning vara i sikte. Målkonflikterna ökar i takt med att den potentiella vindkraftsytan minskar där olika intressen står mot varandra. – Antalet nya vindkraftsansökningar har minskat med 70 procent sedan 2017. Det är allvarligt med tanke på att klimatkrisen kräver snabba utsläppsminskningar. En viktig orsak är det kommunala vetot, säger Tomas Hallberg, ansvarig för tillståndsfrågor på branschorganisationen Svensk Vindenergi. Genom det kommunala vetot kan en kommun när som helst – och utan motivering – stoppa ett projekt utan att det går att överklaga. En färsk undersökning från konsultföretaget Westander visar att det kommunala vetot sedan 2014 stoppat närmare 1 300 verk under pågående tillståndsprocess. Det motsvarar drygt hälften av alla verk som beviljades tillstånd under perioden. – Därför är det förenat med stora risker att dra igång vindkraftsprojekt. Man behöver kanske plöja ner 10 miljoner kronor i utredningar och undersökningar innan projektering. Sedan när man kommer in i prövningen finns det nästan alltid motstående intressen, säger Tomas Hallberg. Vindkraftens nytta är nationell och global, medan