Tidningen Energi 1
Vindkraften dödar stora mängder fåglar hävdas det
ibland i debatten. Men stämmer detta verkligen? TEXT: CARL JOHAN LILJEGREN FOTO: SHUTTERSTOCK Risk för krockar N aturvårdsverket och Energimyndigheten har under lång tid undersökt vindkraftens påverkan på fåglar. I den senaste syntesrapporten från myndigheternas kunskapsprogram Vindval (2017) framkommer att det i genomsnitt dödas mellan fem och tio fåglar per kraftverk och år. Det ligger i linje med tidigare studier. Medan vissa verk dödar ytterst få fåglar kan andra verk orsaka upp till cirka 60 fåglars död per år. Totalt handlar det i Sverige om cirka 40 000 fåglar årligen. Detta kan jämföras med att det finns cirka 350 miljoner fåglar i Sverige på sensommaren efter häckningsperioden. Nya större verk dödar i genomsnitt fler fåglar än gamla mindre, men eftersom de är färre blir antalet dödade fåglar totalt sett lägre och även per installerad MW väsentligt lägre. När verken på gotländska Näsudden byttes ut 2009–2013 minskade dödligheten från 57 döda fåglar per MW till drygt 12 fåglar per MW, eller med nära 80 procent. Som en jämförelse dödar Europas tamkatter i genomsnitt 12 fåglar var om året. (Bara i Sverige fanns cirka 1,44 miljoner tamkatter 2017). Ekologikonsulten Richard Ottvall är en av författarna bakom Vindvals syntesrapport 2017 och har lång erfarenhet av att undersöka vindkraftens inverkan på fåglar. – Vindkraften har relativt liten påverkan på fåglar jämfört med andra verksamheter och dödligheten är liten om man tittar på antalet. Det dör några tiotals örnar varje år. Berguv, tjäder och smålom är andra arter som ibland lyfts fram i samband med vindkraftverk, och rent teoretiskt kan en extra vuxen död fågel ha betydelse för vissa långlivade arter som reproducerar sig långsamt, säger Richard Ottvall. I tyska delstaten Brandenburg finns det exempel på populationspåverkan hos ormvråk och glada som vi inte har sett i Sverige. – Men förutsättningarna för fåglar är över huvud taget mycket svårare där än i till exempel Skåne, och antalet vindkraftverk är väldigt mycket större. I Sverige har många långlivade fågelarter tvärtom utvecklats TIDNINGEN ENERGI NR 7 2020 29