Tidningen Energi 1
Tema Vindkraft Det gäller att hitta en rimlig bal
ans mellan bra vindlägen och tillräckligt skydd för örnarna. väldigt bra under senare år och har växande populationer. Det gäller till exempel glada, ormvråk, trana och inte minst havsörn, säger Richard Ottvall. Just örnar och örnbon lyfts ofta fram som särskilt påverkade av vindkraft och till exempel vindkraftsparken Forsviden på norra Gotland fick i april totalt nej av Mark och miljödomstolen på grund av örnar i området. Domen ligger i linje med att domstolar på senare tid har blivit tuffare när det gäller skyddsavstånd till örnbon. Men med krav på två kilometers avstånd från ett örnbo så är det enligt Richard Ottvall i princip omöjligt att bygga vindkraft på Gotland. – Man ska givetvis undvika vindkraft där det finns riktigt mycket fåglar. Gotland är problematiskt, men man behöver inte ha 2 kilometer skyddsavstånd överallt. Det gäller att hitta en rimlig balans mellan bra vindlägen och tillräckligt skydd för örnarna. Kanske är det så att om man har väldigt bra vindlägen så är det dåligt att avstå från att bygga på grund av något enstaka havsörnsbo. Det här är tankar som uppfattas som provocerande av många. Men effekten av att det saknas nationell samordning där man lyfter blicken och tar hänsyn till vilken påverkan ett beslut har på fågelpopulationer (och andra djur) på regional och nationell nivå kan bli motsatt till vad man vill åstadkomma. – Om vi ska uppnå klimatmålen behöver det byggas väldigt många vindkraftverk och konsekvensen av att inte bygga i väldigt bra vindlägen på Gotland blir att vi måste kompensera genom att bygga betydligt fler vindkraftverk på fastlandet, vilket totalt sett sannolikt påverkar fler örnar och andra fåglar, säger Richard Ottvall. Över huvud taget menar han att vindkraften fått en mycket mörkare bild än vad det finns fog för. Som jämförelse nämner han att tågtrafiken dödar uppskattningsvis 100 örnar om året, vilket är långt mer än vad vindkraften orsakar. Till exempel kraftledningar dödar också totalt sett fler fåglar än vad vindkraftverk gör, samtidigt som kraftledningsgator har positiv påverkan på vissa arter. E n väg framåt som provas i många länder är att använda modern teknik som med hjälp av radar, kameror och AI (artificiell intelligens) kan identifiera fåglar när de närmar sig ett vindkraftverk och då tillfälligt stoppa verken för att undvika kollisioner. Örnkoll på Näsudden är ett svenskt exempel på detta som Richard Ottvall är delaktig i och som han tycker ser väldigt lovande ut. I försöket används ett amerikanskt system, Identiflight, som kombinerar AI med avancerad kamerateknik för att identifiera specifika fågelarter på 1 000 meters avstånd, och tillfälligt stoppa vindkraftverk när en fågel närmar sig. – Men det kan ta flera år innan tekniken är prövad och accepterad i Sverige. Ytterligare en väg framåt när det gäller vindkraftsbyggande, menar Richard Ottvall, är att leta rätt på bra vindlägen där det finns väldigt lite fåglar och vindkraftverken följaktligen har ytterst liten påverkan. Delar av Norrland är ett sådant exempel. Stora kalhyggen, väldigt ensartad skog och många avverkningar gör att det inte längre finns några stora gamla träd som örnar behöver för sina bon, och inget som de kan äta. Bat mode kan rädda fladdermöss Många fladdermöss som idag dödas i vindkraftverk skulle kunna räddas om man införde så kallad Bat mode då vindkraftverken stängs av under korta perioder. N 30 är vindkraften boomade initialt kring 2008 fanns ingen kunskap om hur verken påverkade fladdermöss och ingen hänsyn togs till dem i tillståndsprocessen. Sedan dess har kunskapsläget förbättrats avsevärt. Nu vet man att fladdermöss dödas av vindkraftverk under vissa förhållanden. När den senaste syntesrapporten från Vindval publicerades 2017 hade man gjort ljudinspelningar och eftersöksNR 7 2020 TIDNINGEN ENERGI Stefan Petterson, biolog. studier vid vindkraftverk i Sverige och därmed fått bättre kunskap. – Det innebar ett steg framåt och medförde att krav på driftsreglering infördes för nya verk, säger Stefan Petterson, biolog och en av författarna av syntesrapporten. Regleringen, även kallad Bat mode, innebär att kraftverk hålls avstängda med bladen stillastående under de tider då riskerna för att fladdermöss rör sig i närheten är som störst. För de verk som berörs handlar det i genomsnitt om cirka tio dagar per år från mitten av juli till september mellan solnedgång och soluppgång. Rekommendationen är att verken stoppas när det blåser mindre än 6 sekundmeter under en tiominutersperiod (och att temperaturen understiger 14 grader). Under dessa förutsättningar är fladdermusaktiviteten som störst. Regleringen har lett till att dödsfallen har minskat kraftigt vid de verk som undersökts. Någon exakt siffra för hur stor dödligheten är finns dock inte. Däremot