Tidningen Energi 1
Göran Ahldin och Oskar Gunnarsson jobbar med före
tagets storsäljare, SGT-800. G 36 NR 7 2020 TIDNINGEN ENERGI öran Ahldin och Oskar Gunnarsson lägger sista handen på gasturbinen på Norrmalms verkstaden i Finspång. Det är manifoldrar till kylluften som monteras på företagets storsäljare, SGT-800. En kraftfull maskin: 20 meter lång, 180 ton tung och med en effekt på 60 MW. Kombinerat med en ångturbin som tar vara på restenergin för att producera både el och fjärrvärme blir verkningsgraden runt 90 procent. I över 100 år har verkstaden i Finspång tillverkat gas- och ångturbiner för el- och värmeproduktion – under olika namn: Stal-Laval, Asea, ABB, Alstom, men sedan 2020 är det Siemens Energy som äger verksamheten. Ett globalt företag med runt 90 000 anställda, varav 2 500 arbetar här i hjärtat av Östergötland. Från verkstaden i Finspång rullas det årligen ut cirka 50–80 turbiner runt om i världen, en stor del till Asien och Sydamerika. – Vi säljer nästan till alla länder i världen. Här i Sverige finns det så mycket vattenkraft, så efterfrågan av gaskraft har hittills inte varit så stor, säger vd:n Hans Holmström när han visar runt oss i den jättelika verkstadslokalen där turbinerna står på rad och arbetet pågår tyst och effektivt. Man skulle kunna tro att den snabba förnybara energiomställningen drabbat tillverkningen i Finspång. Men så är inte fallet. Här jobbas det för högtryck (även under coronapandemin) och Hans Holmström är övertygad om att gasturbinernas roll snarare kommer växa framöver – men nu i en ny form. – Det räcker inte med sol- och vindel. Vi behöver även kraftproduktion som kan stabilisera näten, och där kommer gasturbinerna in. De kan fungera både som bas- och balanskraft. Och nu ställer vi successivt om dem till biogas och vätgasdrift i stället för naturgas för att få ner koldioxidutsläppen, säger han. Fördelen med de gasdrivna turbinerna är att de är flexibla. Det går utan problem att blanda in till exempel biogas med naturgasen. Även flytande biobränslen fungerar. På Siemens Energy har man gjort tester i ett tiotal år för att optimera turbinerna för ökad bränsleflexibilitet. Bland annat köper företaget lokal producerad biogas från regionen , som producerats av hushållsavfall. – Vi har också ett projekt tillsammans med Göteborg Energi för att ställa om deras gasturbiner i Rya kraftvärmeverk från naturgas till biobränslen, säger Hans Holmström (se sid 39). Men den långsiktiga satsningen nu stavas vätgas, i linje med de strategier som under året rullats ut till exem pel i EU. Senast 2030 ska Siemens Energys turbiner kunna köras på 100 procent vätgas är målet. Och redan nu har man kommit en bra bit på väg. Nyligen skickade Siemens Energy iväg en gasturbin till en brasiliansk plastfabrik där vätgasen kan stå för 60 volymprocent av bränslet. I detta fall är vätgasen en restprodukt av fabrikens processer. Men den stora förändringen på sikt är att med hjälp av förnybar el och elektrolys producera grön vätgas, som ska kunna matas in i gasturbinerna. På baksi