Professionell samtida cirkus – En kartläggning 1
arna så att dessa öppnar för en konstnärlig utvec
kling genom att arbeta med att integrera andra konstnärliga uttryck. Tillgängliggöra lokaler för träning, repetition samt residens Det är ytterst få aktörer som har tillgång till egna lokaler för träning och repetition. Det är dock avgörande för att kunna producera en föreställning. Vissa discipliner ställer särskilda krav på lokaler vad gäller till exempel takhöjd och teknik, men det kan också variera mycket. Det som är av vikt är att det finns lokaler att tillgå som aktörerna har ekonomisk möjlighet att nyttja. En viktig del i detta är möjligheten att få residens. Förutom de positiva effekter som ett residens kan innebära i övrigt, när det gäller ett ömsesidigt utbyte, ger det artisterna tillgång till lokaler. Tillgång till residens kan stimuleras av statliga, regionala och kommunala stöd, och initiativ kan komma från såväl institutioner som fria aktörer. Teatrar kan till exempel se över luckor i planeringen då lokaler står tomma. Ett intressant exempel är också till exempel Art Inside Out i Halland, en regional institution som helt bygger på residens som form. Att tillgängliggöra repetitionslokaler är ett medel för en kommun eller region att både behålla och locka till sig professionella kulturutövare. Ökad tillgång till daglig träning Tillgången till daglig träning är central för utövares möjlighet att verka. Med möjligheter att träna i en bra miljö kan artister upprätthålla och utveckla sin förmåga samt minska risker för skador. Att tillgång finns till daglig träning gör det också mer attraktivt att stanna i landet som yrkesverksam artist. Idag erbjuds möjlighet till daglig träning i Stockholm och i Malmö, vilken ombesörjs av branschorganisationen Manegen. För att ge bättre möjligheter till att vara yrkesverksam oavsett bostadsort, behöver daglig träning utökas till fler orter i landet. 11.4 Stärka publikens tillgång till samtida cirkus Stärkt struktur för turné: cirkusnät Avsaknaden av möjligheter att spela sina produktioner i Sverige är något som lyfts av det stora flertalet källor som Kulturrådet har tagit del av som ett av de huvudsakliga problemen för utvecklingen av cirkusområdet i Sverige. Många har också nämnt det initiativ till ett nätverk av arrangörer inom cirkus som har uppstått, ofta benämnt Cirkusnätet. Uppbyggnaden av ett arrangörsnätverk med strukturer för samordning av turnéer är något som måste initieras och drivas av branschen själva. Däremot kan det krävas en beredskap från staten genom Kulturrådet att stödja ett sådant initiativ. Det förutsätter även engagemang och stöd från regional och/eller kommunal nivå. Främja kunskap om tillgängliga lokaler: scenrum.nu Intervjumaterialet pekar på att det dels finns en okunskap, dels mycket felaktiga föreställningar kring vilka krav som ställs på lokaler för att visa cirkus. Det finns till exempel föreställningar om att alla cirkusföreställningar skulle kräva hög takhöjd och tillgång till säkrade riggpunkter. Detta medan många föreställningar inom området samtida cirkus kan uppföras både på vanliga teaterscener, i sporthallar eller på bibliotek. Det finns också bristfällig information för utövare och arrangörer om vilka lokaler runt om i landet som skulle vara möjliga att använda. Under bland annat det rundabordssamtal som Kulturrådet arrangerade inom ramen för detta uppdrag framfördes att ett sätt att bidra till att relativt enkelt åtgärda detta skulle vara att utveckla webbplatsen scenrum.nu. Denna tillhandahålls av Riksteatern och innehåller ett register över landets lokaler som är lämpliga för olika kulturarrangemang. Den innehåller information om teatrar, konserthus, bygdegårdar, folketshus, kyrkor, utställningslokaler, sporthallar med mera där det går att arrangera scenkonst, musik, film eller utställningar. För många lokaler i registret finns även måttuppgifter, foton, ritningar med mera.139 En inventering av lokaler och utveckling av webbplatsen scenrum.nu skulle bidra till att samla och tillgängliggöra informationen. Inom ramen för de kompetenshöjande insatser som skulle krävas för arrangörsledet behöver sedan kunskap spridas ytterligare om cirkusens lokalmässiga krav. 11.5 Möjliga ändringar av reglering och befintliga uppdrag Förordningen för kultursamverkansmodellen: teater och dans (teater, dans och annan scenkonst) I förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet § 8 preciseras att bidragen ska främja tillgången till professionell teater-, dans- och musikverksamhet. Med tanke på scenkonstområdets utveckling mot nya och konstområdesöverskridande former är det på sikt önskvärt att inkludera andra konstformer. Ett tillägg i texten i förordningens § 8 skulle göra den mindre exkluderande och öppna upp för såväl cirkusområdet som andra scenkonstformer. Texten lyder i sin nuvarande form: ”8 § Med utgångspunkt i det ändamål som anges i 4 § ska landstinget ansvara för att bidragsgivningen enligt denna förordning främjar en god tillgång 139. www.scenrum.nu/ 2017-10-19. 51