Advokaten 1
Fokus I spåren av tingsrättsreformen » centralise
ringen har antalet advokatbyråer ökat med 34 procent på huvudorterna, från 307 till 412 advokatbyråer. Ett bra exempel på det är Lund. Antalet advokatbyråer i Lund har ökat från 29 till 44 sedan Landskrona och Eslövs tingsrätter i början av 2000-talet uppgick i Lunds tingsrätt, samtidigt som antalet byråer minskat både i Landskrona och i Eslöv. Lundaadvokaten Bo Ahlenius är verksam på Trägårdh Bo Ahlenius. Advokatbyrå sedan årsskiftet då byrån gick samman med Advokatfirman Glimstedt i Lund och är även ansvarig för Advokatsamfundets obligatoriska etikkurs, delkurs, 1, för dem som vill ta advokatexamen. – Jag märker när jag läser deltagarlistorna för etikkursen att väldigt, väldigt många av de unga biträdande humanjuristerna kommer från storstäderna och de mellanstora städerna. Väldigt få från mindre orter. Jag tror att det hänger samman med att tingsrätterna försvann från orten, säger Bo Ahlenius. En liknande utveckling går att se på annat håll i Skåne också. Antalet advokatbyråer har ökat både i Helsingborg och Ystad sedan städerna blev huvudorter vid sammanslagningar. Medan de minskat i såväl Ängelholm, Klippan, Landskrona, Eslöv som Trelleborg där det inte längre finns någon tingsrätt på orten. – Det har helt klart blivit en centralisering av advokaterPer Gisslén, advokat i Ludvika och ledamot i Advokatsamfundets huvudstyrelse, menar att han sedan sammanslagningen träffar fler kolleger att utbyta erfarenheter med. också förklaras av till exempel hur ekonomiska ersättningar utformas. Dessutom tenderar, skriver utredarna, advokatbyråerna i högre grad att inrätta kontor på flera orter, vilket sannolikt inverkar på förekomsten av advokatbyråer. Bo Ahlenius och de flesta andra advokater som Advo”Jag skulle inte vilja vrida klockan tillbaka, utan jag tycker att det här var en bra lösning att vi reser gratis i en timme i taxemål.” Per Gisslén som det blev. Summerat så var det inte negativt för oss, undantaget katen talat med är dock i stort sett eniga om att tingsrätternas verksamhet har förbättrats av sammanslagningarna från 96 till dagens 48 tingsrätter. Per Gisslén säger att han saknar den juridiska miljön från tidigare där det fanns domare och åklagare verksamma och bosatta i Ludvika, men betonar att centraliseringen av tingsrätterna i Dalarna har inneburit en kompetenshöjning i dömandet. Och han menar att han i samband med sina resor till Falun numera faktiskt träffar fler advokatkolleger att utbyta erfarenheter och diskutera olika juridiska frågor med. – Problemet i Ludvika var att det var svårt att tillsätta domare – man fick låna in tredje man i tresitsar. Jag tycker att små tingsrätter var nas geografiska etablering. När man talar med de advokater som lagt ner eller flyttat verksamheten får man bekräftat att de gjort det som en följd av tingsrättens flytt. Här i Skåne är konsekvensen ganska liten eftersom alla berörda orter trots allt ligger ganska nära varandra. Men i andra, mer glesbefolkade, delar av Sverige kanske utvecklingen skapat problem för den rättssökande allmänheten, som fått långt till tingsrätt och advokat, säger Bo Ahlenius. Statskontoret skrev 2007 i sin utvärdering av sammanslagningarna att förändringar i antalet advokatbyråer på en ort inte enbart beror på huruvida det finns en tingsrätt eller inte. Den lokala närvaron av advokatbyråer kan sårbara. Det kunde vara svårt att sätta ut tvistemål med tre domare. Ofta fick man låna in någon pensionerad domare eller någon domare från en annan tingsrätt. Kompetensen och rättssäkerheten har nog förbättrats efter sammanslagningen. Sett i backspegeln var det en naturlig och rimlig utveckling, säger han och tillägger: – Jag skulle inte vilja vrida klockan tillbaka, utan jag tycker att det här var en bra lösning som det blev. Summerat så var det inte negativt för oss, undantaget att vi reser gratis i en timme i taxemål. Tur och retur är det två timmar Ludvika och Falun men bara en timmes tidsspillan som ingår i timkostnadsnormen, säger Per Gisslén. Ylva Norling Jönsson, lagman vid Helsingborgs tingsrätt, menar att förtroendet hos allmänheten för en domstol handlar mer om professionalitet än hur långt det är till tingsrätten. – Jag tror att sammanslagningarna till större enheter var oundvikliga eftersom kraven från samhället har ökat. TINGSRÄTTSREFORMEN SKAPADE OMFATTANDE DEBATT OCH MÖTTE HÅRT MOTSTÅND År 1999, inför den senaste stora tingsrättsreformen, fanns 96 tingsrätter i Sverige. Det är exakt dubbelt så många som i dag. Tingsrättsreformen innebar i praktiken en massiv centralisering. Reformen väckte mycket debatt och starkt lokalt motstånd på de orter vars tingsrätter 36 skulle läggas ned. Debatten nådde långt utanför Rättssverige. Det var framför allt Domstolsverket som drev på reformen. Verket framförde flera skäl; bland annat ansåg man att det var ett sätt att effektivisera och förbättra kvaliteten i verksamheten och dömandet, minska sårbarheten, förbättra rekryteringsmöjligheterna samt underlätta myndigheternas samverkan. Mot den uppfattningen framfördes en rad argument; bland annat att det var viktigt att rättsstaten fanns fast förankrad även på mindre orter Advokaten Nr 2 • 2017