Advokaten 1
Praktisk juridik Ekonomismen, juridiken – till fö
rsvar Advokat Eric M. Runesson skriver om ekonomism och juridik till försvar för rättsekonomin och reflekterar över problemkomplex vars lösningar kan vara ödesfrågor för mänskligheten. Hans gissning är att juridiken måste möta vissa ekonomiska insikter. B egreppet ”ekonomism” används då och då eller till och med ganska ofta i samhällsdebatten. Det används nedsättande om dem som vill ta med ekonomiska bedömningar vid samhälleligt beslutsfattande. Ekonomisterna tillvitas en övertro på mätbara ekonomiska faktorer och blindhet för humanitära, subjektiva eller omätbara faktorer. Detta spiller över på den juridiska metod som kallas rättsekonomi. Rättsekonomerna beskylls ibland för att vilja sätta ekonomisk effektivitet hos rättsreglerna som det enda målet med rättsordningen. Jag vill direkt säga att denna tanke är felaktig. Rättsekonomin kan ligga till grund för en slutsats att den ena regeln är bättre ägnad att leda till ekonomisk effektivitet än en annan regel. Men rättsekonomin som metod kan aldrig grunda ett påstående om att ekonomisk effektivitet ska eller bör uppnås. Det får bli föremål för en 48 rättspolitisk diskussion utan krav på vetenskaplighet. Att den rättspolitiska diskussionen inte måste vila på vetenskaplig grund innebär inte att den undslipper att uppfylla vissa andra klarhetskrav. i den rättspolitiska diskussionen har jag ibland upplevt att effektivitetsmålet och målet om en rättvis fördelning av resurser ses som motsatser. Effektivitet och värdefördelning är emellertid inte omedelbart kopplade. Om det effektiva tillståndet kan beskrivas som en ”family size pizza”, kan den delas ”rättvist” eller ”orättvist”. Om det ineffektiva tillståndet beskrivs som en barnpizza, kan också den delas ”rättvist” eller ”orättvist”. Pizzans storlek och dess fördelning sammanhänger inte på annat sätt än i att en större pizza räcker åt fler. Kopplingen framkommer i synen på vad som är ”rättvist”. Om de som bidragit till att skapa pizzan ska dela med sig till dem som inte bidragit och detta upplevs som orättvist, finns risken att det inte blir någon pizza alls. Rättsekonomin har inget mer att säga här. Riskbankens ekonomipris 2016 till Oliver Hart och Bengt Holmström för den så kallade kontraktsteorin rönte en del uppmärksamhet bland advokater, eftersom pristagarnas idéer verkar ha stor betydelse för hur man ska skriva avtal. I all korthet förklarar pristagarnas teorier och modeller hur och när incitamentsskapande avtalsklausuler kan användas och om till exempel skolor, sjukhus och fängelser bör vara offentligt eller privat ägda, givet att ekonomisk effektivitet är ett rättspolitiskt mål. Det här var nu inte det första ekonomipriset av omedelbart intresse för jurister. I raden av priser som har betydelse för juridisk argumentation och problemlösning ingår bland andra Kenneth Arrow (1972), Ronald Coase (1991), Advokaten Nr 2 • 2017