Vårdfokus Ordföranden
Vårdfokus Ger flyktingar en trygg hamn
Vårdfokus Aktuellt#4
Vårdfokus Allt inför kongressen
Vårdfokus Frågeakuten
Vårdfokus De överfölls i ambulansen
Vårdfokus Samverkansforskning
”Nära koppling till personcentrerad vård” I Storb
ritannien finns en särskild policy om att patienter ska medverka i forskning — i Sverige är det upp till enskilda forskare. — Hos oss är det en viktig del i arbetet, säger Joakim Öhlén på Centrum för personcentrerad vård, GPCC. Varför är det viktigt med patienters och anhörigas perspektiv i forskningen? — I grunden vill vi bli vårdade av professionella och att forskning ska bedrivas av forskare, inte amatörer. Men det finns många erfarna och resursstarka patienter som är väl insatta i hur vården fungerar. De läser rapporter och har koll på hur samhället är uppbyggt, ibland till och med mer än forskaren. Om man lämnar för mycket till forskaren finns det en risk att frågorna inte blir relevanta för dem de berör, säger Joakim Öhlén. — Det har också en nära koppling till personcentrerad vård, där vår etiska utgångspunkt är att se till människans resurser i stället för enbart problem. Finns det en risk att resultaten blir svårare att generalisera om en mindre grupp patienter får vara tongivande för en hel grupp? — Det är som med personcentrerad vård — den måste ske utifrån individen. Men för att förstå något behöver man olika typer av kunskap — både evidensbaserad och erfarenhetsbaserad. I Sverige, och Norden, har omvårdnadsforskningen varit bra på att undersöka patienters perspektiv kring olika saker, det ska vi inte gå bort från. Samverkansforskning, brukarmedverkan eller patient- och anhörigmedverkan — vilken term är det egentligen som gäller? — Hos oss använder vi patient- och VÅRDFOKUS. NUMMER FYRA 2022 Två exempel DEMENSVÅRD Professor Ingrid Hellström har bedrivit flera projekt där personer med demenssjukdom varit medskapare i forskningen. Läs mer på vårdfokus.se: ”Hon vill ge äldre med demens en röst” Joakim Öhlén är omvårdnads_ professor och föreståndare på GPCC. allmänhetens medverkan, PAM. Brukarmedverkan används kanske framför allt när det handlar om socialtjänstens sfär. — Jag tycker också att samverkan kan vara lite missledande då det används i många andra sammanhang och olika forskningsområden. Här handlar det ju om att vi vill få med patienters och närståendes perspektiv som komplement till forskarnas. Hur vanligt är det med patientmedverkan i svensk omvårdnadsforskning? — Det vet vi inte riktigt. Hos oss på GPCC är det en viktig del i arbetet. I Storbritannien finns en särskild policy om att patienter ska vara delaktiga i forskningen, men det saknas i Sverige, här är det upp till enskilda forskare. Det skulle vara bra om vi får mer kunskap om vilken typ av patientmedverkan som i slutändan ger mest nytta för patienten. SANNA BJÖRKMAN 41 FÖRÄLDRAR TILL BARN MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL Tommy Carlsson, barnmorska och docent vid Röda korsets högskola, har forskat tillsammans med föräldrar som fått besked om att deras väntade barn har ett medfött hjärtfel. Några av dem valde att avbryta graviditeten, andra inte. Hur bemöttes de av vården och vilka områden behövde utvecklas? Föräldrarna rekryterades via hjärtkliniken och fick betalt för att arbeta i projektet. I mindre grupper delade de med sig av sina erfarenheter, formulerade möjliga interventioner och skrev informationstexter. Parallellt med studien gjordes också intervjuer med föräldrarna om hur de upplevde sin medverkan i projektet. Nyligen fick Tommy Carlsson 4,9 miljoner kronor till ett nytt projekt där han ska undersöka hur flyktingar som identifierar sig som hbtq+ upplever vården. Denna gång ska han ta hjälp av både migranter och vårdpersonal i forskningsarbetet. Läs mer på vårdfokus.se: ”Löser upp den traditionella forskarrollen”
Vårdfokus Extra: Barnmorska
Vårdfokus Extra: Biomedicinsk analytiker
Vårdfokus Extra: Röntgensjuksköterska
Vårdfokus Extra: Sjuksköterska
Vårdfokus De tar pulsen på passet
Vårdfokus Student
Vårdfokus Ledarskap
Vårdfokus Läs & lyssna
Vårdfokus Medlemssidor