Hemma i HSB Göteborg 1
INSPIRATION TEXT Sofia Eriksson FOTO HSB Göteb
org, HSB brf Gråberget & Sofia Eriksson En del av det svenska folkhemmet Under 40- och 50-talen byggdes nya områden och grannskap i rask takt, stora volymer och praktisk folkhemsstil. 1953 stod en av Göteborgs största föreningar, HSB brf Gråberget, inflyttningsklar. O RDET FOLKHEM ÄR starkt förknippat med trygghet och svensk välfärd. Uttrycket myntades redan 1928 av dåvarande partiledaren för Socialdemokraterna, Per-Albin Hansson, några år innan han blev statsminister. Tankarna kom att prägla det svenska samhället under årtionden. I arkitekturen kom folkhemmets ideal till uttryck i mer genomtänkta och vetenskapligt beräknade lägenheter i grannskapsenheter: hela områden med bostäder, centrum, serviceinrättningar, butiker och torg. Tanken bakom var att om folk bodde bra, skulle de må bra och jobba bättre så att välståndet i landet ökade. Det var idéer som passade väl in i HSB-tanken om det goda boendet. Det omfattande byggandet var dessutom nödvändigt; bostadsbristen var stor samtidigt som rivningsivern var omfattande när man strävade efter att ersätta ohygieniska och trångbodda gamla bostäder med moderna. FÖRUTOM NYA STADSDELAR och områden som Guldheden, Kortedala och Högsbo byggdes det också på tidigare obebyggda områden centralt i stan, som bergen i Masthugget och Majorna. Bland annat på Gråberget där 20 HSB-hus i olika höjd och utformning i dag snirklar sig upp för berget som tidigare var ett av göteborgarnas utflyktsmål. Husen ritades av HSBs eget arkitektkontor med arkitekt Lars Sjölander i spetsen. En man med öga för hur hus placeras i naturen på ett optimalt sätt. – Skalan som brf Gråberget byggts i är kännetecknande för 50-talet. Husen är anpassade till bergets form. De höga Brf Gråberget består av 569 lägenheter i 20 hus. Högst upp på berget är husen lägre medan början på backen upp kantas av punkthus. punkthusen ligger längst ned, men ju högre upp på berget man kommer, desto lägre är husen så att de inte sticker upp och konkurrerar med viktigare byggnader som till exempel Masthuggskyrkan utan ger en enhetlig silhuett, berättar Jens Axelsson som är ordförande i brf Gråberget och också arkitekt till yrket. Han har bott i föreningen i snart sju år och trivs där han bor i ett av de lägre husen högre upp på berget. – Gråberget är lite av en doldis i Majorna. Folk rör sig sällan igenom området, så många vet inte ens var det ligger. Jag gillar att det är centralt men ändå avskilt. Trots att jag bor mitt i stan kan jag sova med fönstret öppet, säger han. HEMMA I HSB 3.2021 / Göteborg