Sten Omslag: Fredrik Stenberg
Sten Innehåll
Sten Ledare: Kai Marklin
Sten Kort & gott: Sten i Skarpnäck, marmorinspirat
ion, uppåt för stenindustrin, Bentleys stenfanér
Sten Stenbrottet: Thorsberg
Sten Intervju: Eva-Lotta Axelsson
Sten Årets sten 2017: Offerdalsskiffer
Sten Porträtt: Fredrik Stenberg
Sten Tema: Inredning – stentrender
Sten Tema: Inredning – Kullaro
Sten Tema: Inredning – stenlyxiga takvåningar
Sten Tema: Inredning – uppgradetat 1700-tal
Sten Projekt: Fyrans nya fasad
Sten Krönika: Pål Svensson
Sten Stenhistoria: Socklarna berättar om det gamla
Göteborg STENHISTORIA FOTO: ERIK STURKELL DE FEM BERG ARTERNA ÅDERGNEJS Bergen i centrala och östra staden består av en grå ådergnejs som är förhållandevis lätt att klyva längs med ådringen. De veckande rödgrå ådrorna framträder tydligt i den annars i huvudsak grå gnejsen. Schillerska gymnasiet i Göteborg har sockel i Bohusgranit mot gatan. Där står det inhugget att byggnaden uppfördes 1886. I dag sitter dock denna sockelsten i en utbyggnad från 1911. Socklarna berättar Göteborgs historia Naturstenen är en byggnadshistorisk vittnesbärare som berättar om sin samtid. Det visar den inventering av sockelsten som SGU i Göteborg har gjort. Fem TEXT PETER WILLEBRAND är centrala begrepp i den svenska byggnadshisto rien, konstaterar den rapport som sammanfattar inventeringen av Göteborg. Samtidigt markerar de klasskillnaderna i stadsbildningen i det moderna Sveriges framväxt. Produktionen av byggsten var kostsam och fick inget genombrott före 1800-talet, trots återkommande stadsbränder. logistik har alltid varit en utmaning för stenindustrin. Inte oväntat kommer också stenen i socklarna i Göteborg främst från lokala stenbrott. Men med byggandet av Göta kanal och Västra stambanan öppnades också upp för mer ”långväga” alternativ och sten som kom från en mer industriell produktion. – Bohusgraniten börjar så smått komma in när man lärde sig hugga granit i norra Bohuslän i början av 1840-talet. Därifrån var det lätt att skeppa sten 40 till Göteborg, säger Thomas Eliasson, vid SGU i Göteborg och en av dem som genomfört inventeringen. – Den ökade användningen av kalksten från Närke och Västergötland sammanfaller med att 1844-års slussar vid Trollhättan öppnas och Västra stambanan börjar byggas drygt tio år senare. inventeringen att den industriella produktionen inte slog ut de mindre lokala stenbrotten, som i praktiken kunde överleva parallellt med stenindustrins framväxt Bohuslän. Det var när betongen tog över på 40-talet som förhållandet förändrades radikalt. – Den slog hårt mot både den lokala och industriella produktionen av natursten, båda mer eller mindre kollapsade. Fem olika bergarter dominerar bland socklarna i inventeringen. – De står för 90 procent, och andelen skulle vara ännu högre om vi begränsat tidsspannet nedåt med cirka 20 år. BOHUSGRANIT Alla varianter har brutits sedan mer omfattande industriell brytning inleddes 1842 av bolaget C. A. Kullgren på Bohus snabbt många efter - följande konkurrenter. bergknallarna i de västra stadsdelarna. I huvudsak grå, men även vanlig i en ljusare nyans än ådergnejsen. Viktigaste skillnaden mot ådergnejs är att B-graniten är mer homogen och saknar de typiska ådrorna. Som sockelsten påträffas B-granit i huvudsak som rätvinkliga block. ORTOCERATITKALKSTEN Grå eller röd. Innehåller rikligt (ortocera titer). Förhållandevis lättbearbetad och horisontellt skiktad, där skarvarna är lerrikare vilket gör att man lätt kan ta ut kalkbankar. Röd bohus - granit (Brastad). FJÄRÅSGNEJS område vid sjön Lygnern i norra Halland, cirka 30 kilometer från Göteborg. Varierar i kulör och struktur. Brytning av Fjäråsgnejs började omkring 1917. Ett industriellt stenhuggeri startade året därpå.
Sten Stenpirset 2017: Dags att nominera!
Sten Fråga Kurt & Kai: Polish på stengolv?