Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Notiser
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Tema knä: När knät tar smällen
Vårdguiden Skador som kan drabba knät
Vårdguiden Eleonores väg tillbaka
Vårdguiden Träna knäna!
Vårdguiden Artros kommer ofta smygande
Vårdguiden Janne blev hjälpt av artrosskolan
Artrosskolan Den bästa behandlingen för de flesta
personer med artros i knä och höft är anpassad träning, daglig fysisk aktivitet och att undvika övervikt. Men att gå ner i vikt och börja träna när man har dålig kondition, är stel och det gör ont kan vara svårt. I Artrosskolan får du hjälp att komma igång. Artrosskolan är en gruppbehandling och antalet deltagare kan variera, liksom upplägget. Det börjar alltid med information om vad artros är, vad det kan bero på och hur det kan behandlas. Då har man också möjlighet att få råd och stöd av sjukgymnast/fysioterapeut, dietist och arbetsterapeut. Ibland finns även ett så kallat dia gnosombud med, en patient med artros som berättar om sina erfarenheter av det dagliga livet med artros. Därefter börjar man ett träningsprogram som brukar pågå i minst sex veckor, ofta vid två tillfällen i veckan. Träningspassen består av muskelstärk ande övningar och styrketräning i maskiner. När musklerna runt de drabbade lederna stärks avlastas lederna och värken minskar. Efter artrosskolan är det meningen att man ska fortsätta träningen på egen hand för att inte bli sämre igen. Av fysio terapeuten kan du få ett recept på fysisk aktivitet (FAR), som stav gång, simning, vattengympa, cykling och styrketräning. Vid lättare artros är löpning och dans lämpliga aktiviteter. Artrosskola finns på många av länets rehabmottagningar och är en del av en nationell satsning för att bättre ta hand om patienter med artros. Du behöver ingen remiss utan kan kontakta någon av de mottagningar som har artrosskola. MER INFORMATION Hitta din närmaste artrosskola på 1177.se under fliken Hitta vård. Sök på artrosskola. tema Knä » bland annat en övning för att träna stabiliteten i knäna, sidospark med vikter. – Nu har jag 10 kilo i dragmaskinen men jag fick börja med 6 kilo och öka belastningen gradvis. De vill att man ska ta i lite, men då är det viktigt att man har rätt teknik så att rätt muskler tränas. Om jag hade börjat utan vägledning på ett vanligt gym hade jag förmodligen inte gjort rätt. – Skillnaden mot vanlig styrketräning är att man måste gå lite långsammare fram om man har artros, och börja med att träna upp teknik och koordination. På det sättet får man tillbaka de motoriska nervkopplingarna så att muskeln kan arbeta effektivt igen. Sedan kan man öka belastningen successivt, förklarar fysioterapeuten Morten Thorup. – Jag har väckt musklerna till liv igen, så känns det, säger Janne Eriksson. 10 Artrospatienternas muskelsvaghet gör att också balansen blir sämre. Ett enkelt redskap för att träna balans är en rund platta som bara vilar på en kula. Där står Janne på ett ben i taget. – Jag fick ofta känningar när jag hade rakt ben och det måste man ha i den här övningen. Jag har en platta hemma också som jag brukar stå på framför teven, säger Janne Eriksson. ”Jag har väckt musklerna till liv igen, så känns det.” När han gör utfall – ett långt steg fram med en fot i taget och benet i 90 graders vinkel – håller han en fyrakiloshantel i vardera hand för att belasta knäna lite extra. I slutet av träningspasset kör Janne Eriksson två maskiner för benträning, och nu tar han verkligen i. Han minns hur försiktig han var när han började i artrosskolan. Om det gjorde ont i knät under en övning trodde han att han tagit i för mycket. – Många tror att artros beror på förslitning och törs därför inte träna. ”Är inte den här övningen farlig”, är närmast ett mantra bland våra artrospatienter, säger Morten Thorup. För att alla ska få en ökad förståelse för sjukdomen inleds programmet med teori. Där går fysioterapeuterna igenom sjukdomsförloppet och deltagarna får veta hur träningen kan förbättra funktionen och minska smärtan. Efter artrosskolan är det viktigt att man fortsätter träna själv, annars kommer problemen tillbaka. Janne Eriksson vet precis vad han ska göra för att hålla igång. – Jag ska brädfodra huset och så ska jag börja löpträna lite lugnt, säger han och ler. n 1177 Vårdguiden nr 2 2016
Vårdguiden Missa inte chansen: Ta cellprov!
Vårdguiden Drick lagom!
Vårdguiden Välkommen härliga sommar
Vårdguiden Långvarig psykos drabbar ofta unga vuxn
a
Vårdguiden Psykos: "Jag såg mönstret tidigt"
Vårdguiden Trasselben?
Vårdguiden Kosttillskott ingen genväg till hälsa
Vårdguiden Cina blev sjuk av kosttillskott
Vårdguiden Fosterdiagnostik: Hallå därinne!
Vårdguiden Aktuellt i sommarvården
Vårdguiden Ta hand om dig i sommar!