Geoteknik 1
Bottentätning En bottentätning utförs som grund v
id anläggandet av en ny deponi för att samla upp och leda bort lakvatten. Vid uppbyggnad av en bottentätning så gör man skillnad på farligt avfall och icke farligt avfall. Skillnaden mellan en farligt avfall och icke-farligt avfall deponi är kraven på täthet i konstruktionen. Kravet för en icke-farligt avfall är en genomsläpplighet på mindre än 50 l/m² & år och för farligt avfall är kravet mindre än 5 l/m² & år. Principutformningen ses i figuren. Principutformning av bottenkonstruktion Bild från Naturvårdsverket - Deponering av avfall. Handbok 2004:2. Den geologiska barriären kan antingen konstrueras med bentonitblandat stenmjöl, BES, eller en kombination av bentonitmattor och stenmjöl. Bottentätningen utförs av ett syntetiskt geomembran av HDPE, LDPE, PP eller EPDM. Membranet bör skyddas på båda sidor med skyddsgeotextil eller sand. Enligt Naturvårdsverket skall dräneringslagret vara minst 0,5 m tjockt ovan bottenkonstruktionen. Topptäckning Uppbyggnad av topptäckningen skiljer sig mellan farligt avfall och icke-farligt avfall. Vid farligt avfall så krävs det för att klara kravet på genomsläpplighet ett dubbel tätskikt, både en bentonitmatta och ett syntetiskt membran. Vid icke-farligt avfall klaras täthetskravet med en bentonitmatta med låg permeabilitet. När marken lutar är det viktigt att tänka på att det skall användas texturerade membran. HDPE, LDPE och PP kan fås med texturerad yta på antingen en eller båda sidor för att öka friktionen med omkringliggande material. Istället för att installera ett dräneringsskikt av grus rekommenderar vi en dräneringsmatta. Dräneringsmattan har mycket högre permeabilitet än det av Naturvårdsverket rekommenderade 30 cm dräneringsgrus. Dessutom är lösningen med dräneringsmatta billigare och mycket enklare att utföra än det traditionella sättet med grus. Bild från Naturvårdsverket - Deponering av avfall. Handbok 2004:2. 8