1177 Chefredaktören
1177 Innehåll
1177 Aktuellt i vården
1177 Inspiratören Terese Antonsson
1177 Vinterns värsting
1177 Tema Skelettet
1177 När ryggraden är krokig
1177 Walton, 19, behandlades för skolios tema * Sk
elettet med röntgen görs, ibland även med magnetkamera. Krökens storlek mäts i grader, en så kallad Cobbvinkel. Är den lindrig räcker det med regelbundna kontroller så länge barnet växer, samma sak om skoliosen inte upptäcks förrän i puberteten. Korsettbehandling kan bli aktuell om kröken är minst 25 grader och barnet har minst ett år kvar att växa. – Korsetten fixerar överkroppen för att trycka tillbaka skolioskröken. Målet är att den inte ska öka, men hos några kan den till och med minska. Korsetten ska ofta sitta på 18–23 timmar per dygn, ibland enbart nattetid. Korsettbehandling kan göra att barnet slipper opereras, men kan vara en utmaning fysiskt och psykiskt. Korsetten ska användas så länge barnet växer. Ibland är operation effektivast, till exempel när kröken har ökat till över 45 grader trots korsett och barnet fortfarande växer. Steloperation är vanligast. Målet är att minska kröken, förhindra att den ökar i framtiden och få ryggen i balans. Efter operationen får barnet komma hem inom en vecka och börja skolan efter tre till fyra veckor. Efter sex månader brukar ryggen vara fullt läkt. Vid kyfos, kutryggighet, har ryggraden en ökad rundning om man ser den från sidan. – En viss kyfos är naturlig: Först en svank i halsryggen, sedan en utbuktning av bröstryggen och så en svank i ländryggen. Det finns en stor variation och kyfosen ökar generellt med åldern. Det vi talar om är en ökad kyfos jämfört med normalkurvan, säger Paul Gerdhem. Ökad kyfos kan bero på sjukdomar eller skador, som medfödd kotmissbildning, Bechterews sjukdom och kotkompression. – Scheuermanns sjukdom är en relativt vanlig orsak till ökad kyfos. Då kan barnet få en kutryggighet som beror på att några ryggkotor utvecklas annorlunda. Symtomen brukar visa sig i puberteten. De allra flesta med ökad kyfos är besvärsfria, men ryggtrötthet och smärta förekommer. Eventuell behandling beror på besvären och orsaken till kutryggigheten. Är kyfosen kraftig kan korsettbehandling bli aktuell för unga personer med Scheuermanns sjukdom. – Bara vid mycket svåra besvär av ökad kyfos, som funktionsnedsättning och negativ påverkan på lungfunktionen, görs en steloperation, men det är sällsynt. MER INFORMATION 1177.se/skolios 1177.se/ryggbesvarbarn 10 Walton, 19, behandlades för skolios: ” Jag isolerade mig och ville inte visa mig med korsetten” text MARIA FRÖJDH foto SUSANNE WALSTRÖM W alton Acharius tog studenten för ett halvår sedan men hans uppväxt har på många sätt varit annorlunda än hans skolkompisars. När han var tio år upptäckte hans mamma Pernilla en upphöjning på vänstra sidan av hans rygg. Hon trodde att det var en svullnad, kanske från hockeyträningen, men kontaktade för säkerhets skull elevhälsan. – Jag minns att skolläkaren tittade på min rygg och mätte den med ett verktyg, berättar Walton när vi träffas i familjens hus i Sollentuna. Walton fick remiss till en ortoped, som efter röntgen konstaterade att ryggraden var Sformad. Den övre kröken var relativt kraftig, 27 grader. Walton fick diagnosen skolios. – Det kändes inget speciellt, för jag visste inte vad det innebar. Första gången det var jobbigt var när korsetten kom in i bilden. Den så kallade Bostonkorsetten i hårdplast ligger på en stol. Korsetten fixerar överkroppen så att ryggen inte ska bli snedare när kroppen växer. Walton skulle ha på den 23 timmar per dygn, men vägrade. – Den var stel och svettig att ha på. Jag ville absolut inte visa mig med den i skolan, inte sticka ut från mängden. I samråd med läkare minskades tiden till 15 timmar per dygn. Så fort skolan eller träningen var slut kom Pernilla hem och hjälpte honom sätta på korsetten. – Det var mycket skrik och gråt. När du hade korsetten satt du mest framför datorn på ditt rum. Du blev tyst då, begränsad, säger hon. Walton nickar. – Ibland undrade jag varför just jag skulle få skolios. Jag isolerade mig och kom ifrån mina kompisar. Efter en tid bjöd Pernilla och hennes man Johan hem Waltons kompisar med föräldrar. – Då berättade vi om Waltons skolios och de som ville fick prova korsetten, säger hon. – Efter det fick vi tillbaka kontakten och började 1177 4 • 22
1177 Hur växer barn?
1177 Benskörhet och andra bensjukdomar
1177 Lena, 63, har benskörhet
1177 Lustgas för berusning - så farligt är det
1177 Alice fick dysmorfofobi
1177 En fiende i spegeln
1177 Efter sex missfall kom äntligen Mio
1177 Tidiga missfall vanligast
1177 Elin fick missfall i vecka 22
1177 Lunginflammation : Mer än en vanlig förkylnin
g
1177 Tips för kalla dagar
1177 Kosttillskott: Ingen genväg till hälsa
1177 Aktuellt i vården