STT 1
Onsdag 8 maj 2019 STT 13 Sofia Lindgårde från Hol
sljunga byalag med Bo Ehn, som av byalaget utsetts till årets frivilligarbetare i Holsljunga, och uppvaktades med en korg med godsaker. Carin Ljungblad var årets vårtalare. SUO med drill marcherade från kyrkan till campingen där de höll sitt framträdande under Holsljungas valborgsfirande. FOTO: KATARINA JOHANSSON Välbesökt Valborg i vackert vårväder En stor skara människor besökte Valborgsfirandet i Holsljunga, som bjöd på vårtal, korande av årets frivilligarbetare samt ett framträdande av Svenljunga Ungdomsorkester med Drill. HOLSLJUNGA Valborgsfirandet hölls vid Holsljunga camping och café, där en stor skara samlats i det ovanligt vackra Valborgsvädret. Firandet inleddes av Svenljunga undomsorkester med drill, som bjöd på ett fint framträdande, med allt från nationalsången till Aviccii. Därefter presenterades årets hemliga vårtalare, nyinflyttade Carin Ljungblad, som var stolt och glad över erbjudandet att vårtala. – Det betyder mycket för mig som nyinflyttad, sa hon. Hon berättade om familjens stuga i Hundhult, som byggts av hennes morföräldrar. I den har hon tillbringat många lyckliga sommarveckor. – Lyckan blev ännu större när jag fick ta över Hundhult och flytta dit, sa hon, innan hon avslutade med att hurra för våren. Kvällen avslutades med uppvaktning av årets frivilligarbetare i Holsljunga. Det blev Bo Ehn som fick utmärkelsen för sitt mångåriga arbete i Holsljungas föreningar. I motiveringen nämns bland annat hans goda människokänsla och stora engagemang för bygden. – Jag lyssnade på de fina orden, och hade inte en tanke på att de kunde handla om mig, jag tycker inte jag gör så mycket, sa en överraskad Bo Ehn efter att ha mottagit priset, som bestod av en korg full med godsaker. För närvarande är han ”bara” ordförande i Föreningen Holsljunga byahus samt styrelseledamot i fiberföreningen, men Bo har genom åren varit aktiv i de flesta av Holsljungas föreningar. – Jag tycker det är roligt att hjälpa till, och försöker att göra det där jag kan. Katarina Johansson katarina@stthuset.com Klassträff efter 65 år Inga Rydh, Sexdrega, var under tiden 1954-1959 lärare i Kärråkra skola. Härom helgen mötte hon ett 30-tal av sina forna elever vid en klassträff i Sexdrega . SEXDREGA Summan av Ingas elever under nämnda år var 35, och de som kom till träffen är nu mellan 70 och 78 år gamla. Det var några av de tidigare eleverna som tagit initiativet till träffen. Gruppen samlades i Sexdrega församlingshem för att äta lunch och prata skolminnen. Skolan var en s.k. B-skola med två klasser tillsammans,i detta fall 3:an och 4:an.Klass 5 och 6 gick i skolan i Möne. Barnen kom även från Möne och Södra Vånga, körda till skolan av taxichauffören Holger. Skolhuset inrymde också en lärarbostad och det ålåg läraren att elda såväl i skolan som i bostaden. Vad gäller eldning kom den att skötas av en hjälpsam vaktmästare. Ett år den 1:a april lurades fröken att tro att pojkarna rivit ner en vedsta. Lärarinnan förväntades gå på de kafferep som bjöds till och då kunde antalet olika sorters kakor uppgå till ett 15-tal, mer eller mindre i klass med kondiskakor. Både barn och övriga sockenbor var på alla sätt trivsamma och ställde gärna upp på olika vis. När en liten 4-åring hade villat bort sig i skogen och var borta en hel natt ställde nästan alla upp för skallgång. Till all lycka återfanns pojken dag. och ugglorna skrek. Inga har hållit kontakt med ett antal Kärråkrabor genom åren. Kärråkra hade en butik (Dalebros). Inköpta varor kunde levereras med mjölkbilen, då affären låg någon kilometer från skolan. Skolhuset låg ensamt i skogskanten, där det gällde att inte bli rädd när ugglorna hoade utanför köksfönstret. Ingas hund Pia bidrog till en viss trygghet när höstmörkret föll Det fanns en betämmelse som sa att det fick inte finnas någon dörr mellan bostad och skolsal, Oavsett väder fick Inga gå ut och runt skolhuset för att komma in i skolsalen. Vid fråga till skolrådet om man ändå inte kunde ta upp en dörr från skafferiet in till skolkorridoren svarades att det ju inte var tillåtet. Men det hela löstes så att en bordsskiva sattes för dörren som gjordes in till skafferiet från korridoren. Ingen inspekör upptäckte dörren. På det hela var de styrande i Kärråkra mycket generösa att renovera bostaden utöver sin skyldighet. alltid haft en plats i Ingas hjärta! Insänt av Inga och Lars Rydh Inga Rydh, t.v., tillsammans med två av sina tidigare elever . FOTO: LARS RYDH påföljade Inga Rydh, längst fram till vänster, träffade härom helgen de elever hon undervisade i Kärråkra skola på 1950-talet. En av initiativtagarna till träffen var Gun-Britt Karlsson, Dalum. ”Vi hade talat om det länge, och nu tog jag och två andra tidigare elever tag i det. Vi hade det jättetrevligt, och det var fantastiskt att det kom så många. Alla ville gärna träffa Inga – och varandra också förstås”, säger Gun-Btritt. FOTO: KATARINA JOHANSSON Kärråkra har