Marknad 1
VETENSKAPLIGT Forskningen siktar in sig på samhäl
lsrisker vid skyfall. Läkare på landets blodcentraler uppskattar att omkring 21 100 personer behöver ge blod inför jul för att säkra blodlagret. SJUKVÅRDENS BLODBEHOV I JUL HOTAS AV PANDEMIN FOTO: PRESSBILD Blodlagren runt om i landet är i stort behov av påfyllning inför stundande jul- och nyårshelger. Läkare på landets blodcentraler uppskattar att omkring 21 100 personer behöver ge blod inför jul för att säkra blodlagret. – Under de senaste veckorna har antalet blodgivningar, framför allt i storstadsregionerna, varit betydligt lägre än normalt, säger Sofia Nyström, medicinskt ansvarig läkare vid GeBlod i Linköping. Den rådande pandemin och skärpta restriktioner är en anledning till att blodlagren är på oroande låga nivåer. Därför är det viktigt att friska blodgivare fortsätter att ge blod inför jul och nyår med flera röda dagar. – All sjukvård som inte kan vänta måste fortgå som vanligt trots coronavirus och långhelg. Alla blodgrupper behövs, säger Sofia Nyström. Blodet används till exempel vid cancerbehandlingar, operationer, förlossningskomplikationer och kroniska sjukdomar. Enskilda händelser som till exempel en olycka eller 36 en blödning under en operation kan snabbt minska blodlagret. Behovet är särskilt stort i de större städerna där universitetssjukhusen finns. Region Stockholm Göteborg Skåne Östergötland Västerbotten Örebro län Uppsala län Antal blodpåsar som behövs innan jul 7000 3000 5000 1800 1100 1600 1600 Blodverksamheterna i landet arbetar enligt Folkhälsomyndighetens råd och rekommendationer. Alla blodgivare ska vid blodgivningstillfället känna sig friska. Vid förkylning ska det ha gått minst två veckor sedan det senaste förkylningssymptomet före blodgivning. I svensk sjukvård behövs i genomsnitt en blodpåse i minuten, dygnet runt, året om. Eftersom blod bara kan lagras i sex veckor är det viktigt att en jämn ström av blodgivare säkerställer sjukvårdens blodbehov under jul- och nyårshelgen. ® FORSKNING OM SKADOR OCH KOSTNADER VID SKYFALL FORTSÄTTER UTVECKLAS FOTO: PRESSBILD Skyfall som orsakar lokala översvämningar är ett vanligt och kostsamt fenomen i Sverige under sommaren. De orsakar vattenfyllda källare och skador på infrastruktur som kan medföra betydande problem för individer och samhälle. Skyfallen förväntas dessutom öka i både intensitet och antal, som följd av klimatförändringarna. Ett nytt forskningsprojekt vid Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, ska utveckla metoder för att bedöma skador och kostnader orsakade av skyfall i Sverige. – Syftet är att metoderna ska kunna kan användas som stöd för att minska riskerna i samhället, säger Lars Nyberg, professor i risk- och miljöstudier vid Karlstads universitet. Det kan handla om anpassning av städer, bostäder och infrastruktur till de nya förhållandena med frekventare och intensivare skyfall. Forskningsprojektet vid Karlstads universitet för att utveckla riskbedömningsmetoder för skyfallsskador har beviljats tre miljoner kronor av Formas, det statliga forskningsrådet för hållbar utveckling. Risker kan ses som en kombination av hot och sårbarhet. Vid skyfall utgör regnmängd, intensitet och vattennivån hotet, medan byggnader och infrastruktur i området är sårbarheten. – Analyser av orsakssamband och möjligheten att göra prognoser för skador i såväl dagens som framtidens klimat är centrala frågor för hanteringen av skyfallsrisker, säger Barbara Blumenthal, forskare vid Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR vid Karlstads universitet. En grundsten i detta arbete är att kunna ge en kvantitativ uppskattning av förväntade skador som inträffar om åtgärder uteblir och att ställa detta mot kostnaderna för åtgärder. På den globala nivån betonar FN:s-ramverk som Sendairamverket för katastrofriskreducering och Agenda 2030 vikten av att anpassa samhällen till det klimat vi har redan idag och de förändringar som vi kommer möta i framtiden. – Det är ett mycket viktigt forskningsprojekt som ytterligare förstärker vår förmåga inom området samhällsekonomiska riskbedömningsmetoder. Både på kort och kanske framförallt längre sikt, säger Mikael Granberg, professor och Centrumföreståndare för CSR vid Karlstads universitet. ®