Forskningssupplement 41 1
Forskningssupplement genomfördes i flera led, där
två av författarna inledningsvis kategoriserade materialet utifrån centrala begrepp och övergripande teman som framkom i intervjuerna. Kategoriseringarna bearbetades därefter gemensamt, varefter tre primära teman identifierades: 1) Om påbjuden/reglerad samverkan, där vi bland annat behandlar aspekter som avser samordningsförbund och samordnade individuella planer (SIP:ar); 2) Samverkan baserad på idéspridning, där resultat med avseende på sådant som har att göra med arbetssätt och modeller som lånas in från andra aktörer och sektorer diskuteras samt 3) Samverkan ad hoc och i vardagen, där vi fokuserar samverkan som sker mer spontant, och alltså inte är etablerad inom ramen för specifika projekt eller andra mer formella strukturer. Dessa tre huvudsakliga teman föregås av ett förberedande tema, Vad är samverkan?, under vilket frågan om själva det konkreta innehållet i detta begrepp behandlas. RESULTAT Vad är samverkan? Intervjuerna inleddes med att vi frågade hur deltagarna uppfattar innebörden av samverkan – vad är samverkan för er? I svaren på denna fråga aktualiserades såväl under vilka former samverkan bedrivs som vad som är dess yttersta syfte. I linje med de variationer som den tidigare forskningen på området uppvisar när samverkansbegreppet ska definieras (jämför Germundsson 2011), illustrerar också följande dialog i en av fokusgrupperna att frågan inte är alldeles lätt att besvara: Nadja: Gud vad svårt. Bodil: Samarbete, jag tänker genast på samarbete, jag tänker på försök till samsyn […]… Det är samverkan för mig. Nadja: Ett sätt att organisera sig runt något slags gemensamt tema, tänker jag. Om vi liksom har missbruk som tema så är vi ett antal aktörer som ska organisera sig runt det och cleara ut vem som gör vad och tala om för andra vad de ska göra och så […]. Bodil: Inte riktigt va. Annette: Men också att vi ska kunna hjälpa och stötta varann och bolla idéer och så, jag tänker även mellan kommunerna. Nadja: Men någon tanke om att det blir bättre om man slår sina kloka huvuden ihop, det är väl utopin, eller lite sådär önskan med samverkan, att om vi går in och tittar på det här tillsammans så blir det bättre än om vi håller på varsin kammare. (Grupp 1, vuxen/missbruk) Som framgår är distinktionen mellan begrepp som samarbete och samverkan inte alltid helt tydlig i det praktiska vardagsarbetet, liksom att det finns olika idéer om hur man ska tala om saken. Ett sätt är att likställa samverkan med samarbete. Samverkan (eller samarbete) kan med andra ord betyda att man stöttar varandra och att man bollar idéer med utgångspunkten att om man arbetar tillsammans så blir det bättre för dem som är i behov av socialtjänstens stöd: ”Så att det ska bli bästa möjliga hjälp till klienten. Det ska utgå från det, inte hålla på och bolla med klienten […] mellan kommunerna” (Grupp 1, vuxen/missbruk; Annette). Som framgår ovan börjar man dock ganska snart tala om aktörer och vikten av att fördela ansvar – att ”cleara ut vem som gör vad”. Vid några tillfällen framskymtar också en kanske lite mer cynisk inställning till samverkan och kraven uppifrån: Malin: Jag tycker att samverkan är lätt att säga men svår att verka […], mycket floskler och goda ord och stora ambitioner på chefsnivå, men ganska lite verkstad på golvet. (Grupp 2, ekonomiskt bistånd) När vi frågar efter berörda aktörer i det externa samarbetet, så kommer man in på att samverkan sker på olika nivåer och i skilda organisatoriska former. Det handlar å ena sidan om intra- och interkommunal samverkan respektive intra- och intersektoriell samverkan, å andra sidan om både projektbaserad och mer reguljär samverkan. Fokus kan därtill vara riktat mot såväl mer allmänna behov, som mot mer verksamhetsspecifika uppgifter: Emma: Alltså det finns dels […] i den egna kommunen. Eller mellan andra kommuner […] finns det också en del samverkan. Men sedan också andra myndigheter. […] Först är det alltså kring individer eller personer eller familjer eller vad det är, där det sker en sådan samverkan men sedan också mer på en generell nivå. Jag tänker regional samverkan via regi1.2017 socionomen 39