Nöjesnytt Växjö 1
Nöjesnytt Växjö FIDDES NATTBOK
Nöjesnytt Växjö MODE
Nöjesnytt Växjö STUDENTLIV
Nöjesnytt Växjö TEKNIKPRYLAR
Nöjesnytt Växjö NOTISER
Nöjesnytt Växjö RECENSIONER & FILMKOLLEN SIONERSKI
VRECENSIONERRECENSIONRECENSIONERRECEN MAZZY STAR "Seasons of your day" (Border Music) Bästa låt: "In the kingdom" nnnnn Att trycka play på Mazzy Stars nya skiva är som att pausa tiden. Trots att det är 17 år sedan drömpopLILLA NAMO "Tuggare utan gränser" (Baba Recordings) Bästa låt: "Lever som vi lär" nnnnn Lilla Namo fick tusentals ögonbryn att höjas när hon släppte singeln "Haffa guzz" förra sommaren. Med glimten i ögat rappade 25-åringen om att hon skulle jaga tjejer på heltid om hon var kille. På debutalbumet "Tuggare utan gränser" får dock humorn stå tillbaka för allvarligare textrader. Missriktad nyliberalism och stereotypa bilder av förorten står i skottgluggen för rapparens skarpa tunga. "De vill centralisera ekonomin, skapa stora köpcentrum, du bort i periferin. Komedi eller tragedi, inte ditt val. De byggde upp Stockholm som ett nytt USA", rappar Lilla Namo på titelspåret. Texterna på "Tuggare utan gränser" är genomgående smarta. Musikaliskt spretar dock plattan åt flera håll. Softa hiphop-låtar blandas med fartfylld reggae, men Lilla Namo hanterar genrehoppen utan problem. Med hjälp av gästspel från artister som Timbuktu och Linnea Henriksson har hon spelat in en debutskiva som många lär vilja haffa i höst. KARL DALÉN DREGEN "Dregen" (Versity/Universal) Bästa låt: "Division of me" nnnnn När Backyard Babies-kollegan Nicke Borg går på refrängjakt åt punkpop-hållet trodde jag att Dregen skulle svara med att gräva sig ner djupare i rock'n'rollen. Baserat förstås på mina förutfattade meningar kring vem som gjorde vad i BB. Tji fick jag! Dregen väljer snarare att visa upp en bredd som jag inte trodde han hade i sig. Det bjuds på Hellacoptersrock, radiovänlig allsångspop, deltablues, Hives-punk, långsamt svängande hårdrock och till och med discosväng. Känner mig vid första lyssningen hela tiden överraskad. Sedan kommer sanningen i fatt något, och med lite för många bagateller blir betyget bra i stället för riktigt bra. Ska bli riktigt intressant att se var comebacken för Backyard landar - om den nu gör det? HENRIK LARSSON KINGS OF LEON "Mechanical bull" (RCA/Sony) Bästa låt: "Supersoaker" nnnnn Kommer ni ihåg när Kings of Leon skulle rädda Nya Ullevi? Eller ja, hela arenarocken egentligen. Den busiga familjen från Nashville brakade igenom med en bredbenthet så bred att globala konsertarrangörer fick ont om plats i brallorna och började mumla om att Springsteen och U 2 fått värdiga efterträdare. Det finns några sådana låtar på gruppens nya album. Värst är den hiskeligt storvulna snyftaren "Beautiful war", men på det stora hela har grabbarna Followill gjort en riktigt skaplig platta. När vidriga "Sex on fire" gjorde Kings of Leon till världens (snart, snart!) största rockband glömde alla bort att deras första platta var en trevligt skramlig garagerock-historia. Men Kings of Leon har inte glömt. "Mechnical bull" är en på alla sätt påkostad skiva. Det The Edge-inspirerade gitarr-reverbet ekar stort och dyrt, men bandet vänder sig ifrån de mest omedelbara mainstream-hookarna och gräver i stället djupare i sina influenser från country och indie. "All my life I was born to lead / worry not just leave be", sjunger Caleb Followill i albumets avslutande låt "On the chin". Där konstaterar han också att han kommer att sluta sina dagar med att kedjeröka i en källare. Bra val Caleb - vi ses källaren nästa gång! CARL CATO 90 | nöjesnytt bandet gav ut sin förra skiva så låter de precis som på 90-talet - vilket är en komplimang eftersom musiken då liksom nu är bedövande vacker. Det är svårt att sätta fingret på exakt varför Mazzy Star är så bra. Texterna är luddigt intetsägande och ackordföljderna är lika förutsägbara som årstiderna - men bandet är mästare på att skapa en atmosfär som är omöjlig att värja sig mot. Reverbdränkta gitarrer och släpande trumvirvlar fångar lyssnarna i en drömsk värld där sekunderna tickar lite långsammare än annars. Men det som mer än något annat utgör musikens dragningskraft är Hope Sandovals fantastiska röst, som hade gjort sirenerna i den grekiska mytologin gröna av avund. "Seasons of your day" är lika skör och vemodigt vacker som hösten själv. Jag kan inte tänka mig ett bättre album att ackompanjera de fallande löven. KARL DALÉN LISA NILSSON "Sånger om oss" (Diesel/Sony Music) Bästa låt: "Min tid i dina händer" nnnnn Det är inte riktigt rätt att kalla det här för en comeback för Lisa Nilsson har ju aldrig varit borta. Det har varit roller på film och i musikaler samt en rejäl flirt med Brasilien det senaste årtiondet. Men visst är detta något av en återkomst för det är länge sedan hon gav ut en skiva med pop på svenska. Lisa Nilsson har skrivit det mesta av materialet med vapendragaren Mattias Torell och det är mogen kvinna som tar ton och som ofta reflekterar över sina livsval. Och som för det mesta verkar komma fram till att hon kunde ha valt annorlunda. Men det är så dags nu. Fast kanske kan man börja om på nytt? Hoppet finns där i mörkret. Lisa Nilsson imponerar både som textförfattare och låtskrivare, men det är ganska så bredbent producerat, känns mycket 90-tal faktiskt. Jag hade gärna hört mer av de brasilianska influenserna. MIKAEL FORSELL BASIA BULAT "Tall tall shadow" (Secret City/Border) Bästa låt: "The city with no rivers" nnnnn Kanadensiska Basia Bulat fick ett välförtjänt genombrott med sitt förra album "Heart of my own" - en skiva fylld med vackra och sinnrikt arrangerande låtar. Nya "Tall tall shadow" imponerar inte på samma vis. Musiken är på ett sätt rakare, lyssna bara på det classic rock-doftande titelspåret, samtidigt som Basia Bulat helt i onödan krånglar till sångmelodierna. Rösten har ju alltid varit ett av hennes starkaste kort men i nummer som "It can't be you" och "Five, four" får man intryck av att hon gillar att höra sig själv sjunga lite väl mycket. "Tall tall shadow" kunde ha blivit ett fantastiskt album. Nu är det bara bra. KARIN DOFS
Nöjesnytt Växjö SERIER