Advokaten 1
Fokus Ekonomisk brottslighet Det har diskuterats
om konkursförvaltare också skulle kunna bistå åklagare vid processer i domstol, något som förekommer i vissa andra länder. Tanken känns förmodligen underlig för många advokater. – Då skulle advokaten plötsligt hamna på åklagarsidan. Jag är inte säker på att det är ett problem, men det är något man behöver analysera, säger Odd Swarting. män åklagare. Advokater står också, näst efter Skatteverket, för den största mängden anmälningar till Ekobrottsmyndigheten. Advokat Odd Swarting är ordförande i Rekonstruktörsoch konkursförvaltarkollegiet i Sverige, Rekon. – Det är vi som ser brotten och gör utredningarna, så det är vi som har materialet och kan bolaget. Plus att konkursförvaltarna är affärsadvokater, som har ett allmänt kunnande som många gånger är större än EBM:s, säger Swarting. Han upplever att advokaterna generellt har en god kontakt med de brottsbekämpande myndigheterna, men att konkursförvaltarna ännu är en till stora delar outnyttjad resurs inom ekobrottsbekämpningen. Det vanliga idag är att konkursförvaltaren gör sin genomgång av konkursen och sedan anmäler eventuella brottsmisstankar till någon av de båda åklagarmyndigheterna. Odd Swarting tänker sig att konkursförvaltaren sedan skulle kunna verka som konsult till den utredande myndigheten. – Men det är ju också en ekonomisk fråga. Har EBM råd, frågar sig Swarting. I dagsläget hamnar EBM och Åklagarmyndigheten många gånger i underläge i rätten, anser Odd Swarting. – De har inte erfarenheterna och kunnande från affärsjuridiken, och de har inte resurserna att ta in experter. På försvararsidan är advokaterna, tror jag, många gånger mer kunniga inom det affärsjuridiska området. Det innebär att åklagarna har väldigt svårt i domstolarna, säger Swarting, och fortsätter: – Sedan kan man ju många gånger ifrågasätta om det verkligen borde ha väckts åtal. Advokaten Nr 2 • 2011 satsar pÅ feL saker? EBM:s generaldirektör Eva Håkansson Fröjelin anser att konkursförvaltarnas arbete är mycket betydelsefullt för ekobrottsbekämpningen. Hennes myndighet samarbetar sedan 1990-talet med Rekon inom ramen för Rubicon, ett projekt för att ta fram rutiner vid brottsutredningar i konkurs. Samarbetet inom Rubicon har nu tagit ny fart, och man planerar en ny version av den rapport om rutiner som ursprungligen togs fram. – Här, som i många andra sammanhang, tror jag på samverkan mellan olika aktörer. Förhoppningsvis kan en uppdaterad rapport bli underlag för diskussioner kring ytterligare utveckling av samarbetet kring konkursrelaterad brottslighet, säger Eva Håkansson Fröjelin. Rubicon-samarbetet kommer också att ta upp frågan om konkursförvaltarna kan bidra mer än de gör idag till ekobrottsbekämpningen. En mycket stor del av de misstankar som konkursförvaltare anmäler rubriceras som skattebrott eller bokföringsbrott. Många gånger handlar det om ganska små summor. Odd Swarting pekar på att advokaternas anmälningsskyldighet kan leda till skeva prioriteringar inom myndigheterna. – De där mindre brotten beror ofta på själva krisen i företaget, inte på något skurkaktigt beteende. Anmälan leder till att EBM får sitta och lägga ner en massa tid på ärendet. Ofta avskrivs det sedan ändå. Men då har de redan lagt resurser på sådant som är oviktigt, säger han, och tillägger att det krävs en lagändring för att komma till rätta med problemet. – Man borde ta bort anmälningsskyldigheten eller höja ribban för vad som räknas som bokföringsbrott. Varken Odd Swarting eller Tomas Nilsson tror att den pågående utredningen om EBM:s ansvarsområde kommer att få någon större betydelse för deras arbete. Däremot önskar de som sagt en hel del förändringar i myndighetens arbetssätt. – Nu har man en ny ledning. Då finns förutsättningar att göra en ordentlig genomgång av organisationen, säger Tomas Nilsson. n 25 Tomas Nilsson Odd Swarting Eva Håkansson Fröjelin