Advokaten 1
Ledare Generalsekreteraren ANNE RAMBERG Om inform
ationssamhällets magiska kraft Min förra Ledare handlade om Wikileaks och det fria informationsflödets betydelse för yttrandefriheten i ett demokratiskt samhälle. De senaste veckornas händelser i den arabiska delen av världen illustrerar detta på ett nästan oöverträffat sätt. Händelserna i sig är, även i ett historiskt perspektiv, mycket anmärkningsvärda. Förtryckta folk med starkt beskuren yttrande– och tryckfrihet reser sig, inte med våld och med vapen, utan i en utomparlamentarisk demokratisk process. Kraften i dessa rörelser tvingar bort diktatorer, som av tradition inte drar sig för att bruka våld för att behålla sina maktpositioner i starkt korrumperade samhällen av stundom medeltida typ. Hur är då detta möjligt? Skeendena är komplexa och låter sig inte med säkerhet analyseras i det korta perspektivet. Men, tydligt är att de folkliga upproren för sin framgång varit beroende av fria medier som, inte minst via sociala nätverk, förmått att sekundsnabbt sprida information till världssamhället och till de politiska strukturer vars stöd diktaturer har svårt att klara sig utan. Att den intensiva nyhetsbevakningen till exempel påverkat den amerikanska administrationens stöd för Mubarakregimen och därmed indirekt makthavarna i Kairo förefaller tydligt. diktaturerna gör Vad de kan för att strypa nyhetsflödet. Man söker stänga ner informationsströmmarna via Google, Facebook och Twitter, man hotar och misshandlar journalister, man utvisar eller fängslar oppositionella och människorättsadvokater. Men inget hjälper. De demokratiska krafterna är för starka. Förtryckarna rår inte på den tekniska uppfinningsrikedomen hos den moderna tidens kommunikatörer. Informationen flödar ändå och de folkliga krafterna kan hjälpligt organiseras. Resultatet blir att diktaturen förr eller senare faller. I avvaktan därpå kommer, med största sä4 kerhet, viktiga reformer att genomföras, allt i ett sista försök att behålla makten och lugna folket. Den samtidsbild jag ovan skildrat är kanske optimistisk. Likväl tror jag på dess sanning och relevans. Ty även i vår trygga miljö är vården av det fria informationssamhället en prioritet av första ordningen. Det utgör även vår försäkring mot en samhällsutveckling i antidemokratisk riktning. Det är därför en viktig uppgift att ständigt vårda de värden som utgör en viktig del av försäkringsvillkoret. En sådan hörnsten är vår tryck– och yttrandefrihet. Men hit hör också frågor om vår integritet i mediesamhället. Låt mig ta några aktuella exempel. i eu-Landet ungern har ny lagstiftning på medieområdet introducerats från och med årsskiftet. Denna innebär i korthet att en ny medie– och kommunikationsmyndighet kan ålägga medieorganisationer böter på upp till 730 000 euro om en publicering bedöms oacceptabel. Myndigheten kan angripa publiceringar som definieras som stridande mot allmänintresset, mot allmän moraluppfattning och mot nationell ordning. Detsamma gäller så kallad obalanserad nyhetsbevakning! Risken för extern censur och för självcensur är uppenbar. Myndigheten ifråga har fem styrelseledamöter, som alla utses av det styrande partiet, utan föregående konsultationer med övriga partier och utan parlamentarisk insyn. Det finns all anledning att känna stor oro inför denna nya lagstiftning. Det finns likaså skäl att noga följa utvecklingen, inte bara i Ungern, utan inom varje EU-land. Det borde inte vara förenligt med medlemskapet i EU att ett land inför en lag varigenom grundläggande fri– och rättigheter inskränks och medias oberoende allvarligt rubbas. EU:s förhållningssätt i dessa frågor är mycket viktigt. I en Advokaten Nr 2 • 2011