Advokaten 1
Nyheter Elisabet Fura Den svåra balansen mellan i
ntegritetsskyddet och pressfriheten kommer återigen att analyseras av Europadomstolen. Utredare vill ha ny gränsdragning skyddet för den personliga integriteten behöver stärkas i den svenska tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen anser regeringens utredare. Men elisabet fura anser att sverige bör invänta nya domar från europadomstolen. Justitierådet Göran Lambertz presenterade sina idéer till ny lagtext vid ett seminarium om skyddet för privatlivet och medierna, arrangerat av Stockholm Centre for Commercial Law i januari. Vid seminariet möttes jurister och journalister för att bland annat diskutera skyddet för privatlivet när det gäller uppgifter om hälsa och den personliga integriteten i bilder och filmer. En viktig utgångspunkt för diskussionerna var Europadomstolens dom i det så kallade Carolinemålet från 2004. I Carolinemålet ställdes två grundläggande principer i Europakonventionen mot varandra: yttrandefriheten (artikel 10) och rätten till privatliv och skydd för den personliga integriteten (arti6 kel 8). Prinsessan Caroline av Monaco hade vänt sig till tysk domstol för att stoppa publiceringen av bilder på henne, tagna både i privata och offentliga miljöer. De tyska domstolarna ansåg sig inte kunna ingripa mot bilder tagna i en offentlig miljö. Men Europadomstolen gjorde en annan bedömning, och fällde Tyskland för att staten brustit i skyddet av Carolines rätt till privatliv. doMen i CaroLineMÅLet är fortfarande högaktuell för utredaren Göran Lambertz. I hans uppdrag ingår att analysera om det frivilliga grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen ”kan komma i konflikt med bestämmelser som har till syfte att skydda den personliga integriteten”. Lambertz ska också se över brottskatalogen i tryckfrihetsförordningen. Och utredaren hade sin linje klar vid seminariet: – För min del menar jag att vi i Sverige inte är i närheten av att ha det skydd som Europadomstolen krävde i Carolinemålet, sa han. Lambertz berättade att utredningen nu arbetar med två tänkbara varianter på lagtext, med innebörden att den som kränker någon annans privatliv eller lämnar uppgifter om någon annans privata angelägenheter som kan orsaka allvarlig skada eller stort lidande begår brott, om det inte varit försvarligt att lämna uppgifterna. göran LaMbertz fick mothugg från bland andra Expressens förre chefredaktör Staffan Thorsell. Han hävdade att tryck- och yttrandefriheten i de etablerade medierna i själva verket fungerar bra. – Det är självklart att nya medier skapar nya problem. Men de problemen tycker jag att vi ska angripa utan att förstöra det som fungerar ganska bra, sa han. Vid seminariet medverkade också Sveriges domare vid Europadomstolen, Elisabet Fura. Hon lyfte fram att det visserligen kommit flera domar med samma innebörd som Carolinedomen, men att frågan om gränsdragning mellan privatliv och yttrandefrihet därför inte är löst en gång för Göran Lambertz alla. Domen har också fått en hel del kritik, bland annat för att definitionen av en offentlig person är allt för luddig. det kan oCksÅ koMMa nya riktlinjer om gränsdragningen från Europadomstolen. Just nu behandlas två olika mål, som lagts samman. Det ena gäller ytterligare ett klagomål från prinsessan Caroline, det andra en tysk tidning som vänt sig till domstolen efter att ha fått artiklar stoppade av nationell domstol. Målen ska avgöras av 17 domare i så kallad stor kammare, till skillnad från Carolinemålet som avgjordes av sju domare i vanlig kammare. De nya domarna kommer därmed att få större tyngd som prejudikat. Elisabet Fura har efter seminariet i en debattartikel i Expressen pekat på de nya domar som väntas och skriver bland annat att ”den svåra balansen mellan integritetsskyddet och pressfriheten kommer att analyseras återigen, denna gång av 17 europadomare. Kanske läge för Sverige att avvakta?”. UB Advokaten Nr 2 • 2011 foto: tom knutson (eu)