Advokaten 1
NYHETER Mannheimer Swartling ny medlem i klimatal
lians Advokatbyrån Mannheimer Swartling tar ytterligare ett steg i sin hållbarhetsstrategi genom att ansluta sig till Net Zero Lawyers Alliance (NZLA), ett nätverk som mobiliserar jurister och advokatbyråer för att påskynda övergången till nettonollutsläpp. I och med medlemskapet planerar Mannheimer Swartling att minska byråns klimatpåverkan, samt att integrera en än större klimatmedvetenhet i rådgivningen. Rätt att överklaga utan fullmakt En offentlig försvarare har rätt till skälig ersättning för arbete i samband med ett överklagande utan uppdrag, om försvararen haft skäl att räkna med att klienten ville överklaga. Det fastslog HD i oktober. I det aktuella målet hade tingsrätten dömt den tilltalade för bedrägeri i hans frånvaro. Den tilltalade hade tidigare gjort klart att han förnekade brott. Försvararen lyckades inte få kontakt med sin klient under överklagandefristen, och beslutade då att ändå överklaga domen. Hovrätten för Västra Sverige nekade dock att betala ersättning för överklagandet, med hänvisning till att hon inte hade haft den tilltalades uppdrag att överklaga, eftersom det saknades fullmakt. Försvararen överklagade beslutet, med framgång. Enligt Högsta domstolen hade försvararen under givna omständigheter skäl att räkna med att den tilltalade önskade överklaga domen och att han skulle ge henne uppdrag och fullmakt att föra hans talan. Försvararen hade därför rätt till skälig ersättning för arbetet i samband med överklagandet. HD, mål Ö 7785-21 i sitt avgörande skriver HD bland annat att i ”ett uppdrag som offentlig försvarare ingår, som en del i den långtgående skyldigheten att bevaka den tilltalades intressen, att reda ut om den tilltalade vill överklaga ett avgörande eller inte. Går det inte att nå den tilltalade kan ett överklagande utan uppdrag från den tilltalade innan fristen löper ut vara en åtgärd som är nödvändig för att skydda den tilltalade mot den rättsförlust som inträffar om rätten att överklaga förfaller. Ett sådant överklagande sker alltså typiskt sett i den tilltalades intresse”. HD:s resonemang överensstämmer med rekommendationerna från Advokatsamfundets styrelse i promemorian Advokatens uppdrag för svaga eller utsatta klienter. I promemorian fastslås att advokaten, i de fall klienten inte går att nå, och advokaten inte har kunnat fastställa klientens inställning till att överklaga, måste överväga att ändå överklaga för att undvika rättsförlust för klienten. promemorian advokatens uppdrag för svaga eller utsatta klienter finns på Advokatsamfundets webbplats. Nu är brottmålsdomarna digitala www.crd.org. Civil Rights Defenders kritiserar Tidöavtalet Organisationen Civil Rights Defenders har granskat Tidöavtalet ur ett rättighetsperspektiv. Granskningen avser främst kriminalpolitik, migrationspolitik och rättssäkerhet, men berör också andra områden. Granskningen utmynnar i en hård kritik mot avtalet. Tidöavtalet beskrivs som repressivt, med en kriminalpolitik som fokuserar på straffrättsliga påföljder på grund av deras popularitet bland väljarna, snarare än deras brottsförebyggande effekt. Civil Rights Defenders anser dessutom att flera av åtgärderna står i strid med internationella och regionala skyldigheter och konventioner som Sverige förbundit sig till samt mot grundlagen. Tidöavtalet presenterades av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna den 14 oktober 2022. 12 I oktober kom de första helt digitala brottmålsdomarna. Så snart de sett dagens ljus kom också kritiken mot deras utformning. De första helt digitala tingsrättsdomarna expedierades den 3 oktober. Det nya digitala formatet innebär att brottmålsdomarna i tingsrätt nu undertecknas digitalt och är digitala i originalformat. Tidigare har den utskrivna handlingen som undertecknats för hand av domaren utgjort originalhandlingen. Nästan direkt efter att domarna blivit offentliga kom kritiken mot den nya utformningen. Advokat Bengt Ivarsson undrade i sociala medier om en förskoleklass varit referensgrupp. ”Layouten lämnar mycket övrigt att önska. Varken domare, åklagare eller advokater verkar tycka att det blev bra” skrev han vidare. Professor Mårten Schultz kallade utformningen ”direkt läsarfientlig”. Även domstolar har reageJönköpings tingsrätt. rat på domarnas utseende och struktur. I en dom angående grova våldsbrott skriver Jönköpings tingsrätt att systemet innehåller ”ett stort antal fel och brister som på ett påtagligt negativt sätt påverkar domstolen och dess möjligheter att återge yrkanden och utforma domslut på ett tillfredsställande sätt”. ADVOKATEN NR 8 • 2022 FOTO: TOMMY HVITFELDT