Advokaten 1
REPORTAGE » sätt är en viktig del av en straffpro
cess byggd på rättsstatsprincipen. Den kontrollen sker genom tillgång till oberoende och opartiska domstolar med tillräckliga resurser för att skydda människor från godtycke och garantera likhet inför lagen. – Ett straffrättssystem som bygger på rättsstatsprincipen kräver att många faktorer samverkar. Och om en del försvagas eller äventyras, rasar hela byggnaden samman, sa hon. Laure Baudrihaye-Gérard nämnde en rad konkreta exempel på de straffpopulistiska tendenserna i Europa, både i nationerna och på överstatlig nivå, och betecknade situationen som riskfylld. – Den straffpopulism som ”JAG TROR ATT VI MÅSTE BRYTA OSS LOSS FRÅN DEN POPULISTISKA POLIS- OCH SÄKERHETSuppdrag. Advokaterna kan framhålla argument grundade på grundläggande rättigheter och brister i processgarantier, de kan arbeta för att få myndigheterna att följa normer som förhindrar godtycklighet och missbruk av statens makt, och de kan påminna domstolarna om att följa EU:s och Europakonventionens normer i varje enskilt fall. Laure Baudrihaye-Gérard förmånga politiska grupper har anammat har bidragit till att den yttersta högern har kommit till makten. Med straffbefogenheter som fungerar utan effektiva skyddsåtgärder och granskning skapar detta ett mycket omedelbart hot mot oss alla, sa hon. EKVATIONEN OCH INTE BARA KÄMPA FÖR BALANS INOM DEN.” laure baudrihaye-gérard klarade att hon hoppas att fler domare och advokater samverkar med civilsamhället för att stå emot straffpopulismen genom att upprätthålla grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen i varje enskilt fall. Hon uppmanade alla att engagera sig och fundera bredare bortom existerande system och mekanismer. – Jag tror att vi måste bryta oss loss från den populistiska polisoch säkerhetsekvationen och ADVOKATERNA KAN STÅ I FRÄMSTA LINJEN Laure Baudrihaye-Gérard betonade att advokatkåren står i främsta linjen och har gynnsamma möjligheter att delta i arbetet med att upprätthålla rättsstaten genom sina löpande inte bara kämpa för balans inom den, utan i stället tänka på nytt om vad säkerhet innebär, hur vi kan skapa säkerhet genom andra åtgärder än straff och repression, och sätta de människor som skadas av straffsystemen i centrum. Det är så jag tror att vi kan förbli optimistiska, sa Laure Baudrihaye-Gérard. SUBSIDIARITET EN HÖRNSTEN I EUROPAKONVENTIONEN En av paneldebatterna diskuterade Europadomstolens och EU-domstolens roll för att skydda rättsstaten när straffsystemen förändras på nationell nivå. Docent Ledi Bianku, som var Albaniens domare i Europadomstolen 2008–2019, konstaterade att subsidiaritetsprincipen är en hörnsten i Europakonventionens skyddssystem, eftersom den innebär ett effektivt och konkret skydd för mänskliga rättigheter på nationell nivå, där skyddet är klart effektivare och snabbare än någon dom där Europadomstolen konstaterar ett brott mot konventionen åratal efter att det har ägt rum. – Det innebär att subsidiaritet i Europakonventionsskyddssystemet inte är ett system för kompetensfördelning, utan för effektivt skydd av mänskliga rättigheter, sa Bianku. Laure Baudrihaye-Gérard är chefsjurist för Europa på organisationen Fair Trials. Dessutom arbetar hon med tillsyn över ett stort fängelse i Bryssel, där hon är ordförande i en nämnd för klagomål från intagna. 18 PROPORTIONALITET ETT NYCKELORD Professor Paul Lemmens, som var Belgiens domare i Europadomstolen 2012–2021, diskuterade i vilken grad Europakonventionen förpliktar staterna att införa straffrättsliga åtgärder och om den sätter gränser för staternas makt att fritt utveckla sin kriminalpolitik – och om det finns en risk att staterna inför tvångsmedel som skjuter över målet. Lemmens förklarade att effektiva straff kan vara en förpliktelse för stater enligt konventionen, för att genom avskräckning skydda medborgarna från att deras grundläggande rättigheter kränks. Det är en primär skyldighet som är en förutsättning för en demokratisk rättsstat. Men även om en sträng kriminalpolitik i sig inte strider mot Europakonventionen, är staternas makt inte oinskränkt. Livstidsstraffet är ett exempel. Lemmens konstaterade att människovärdet är grunden för konventionen. Europadomstolen har utifrån det noterat i sin praxis att rehabilitering och återintegrering av fångar betonas så starkt i Europa, att det numera är en obligatorisk faktor som måste vägas in av varje stat när den utformar sin straffpolitik. Därmed måste det även för livstidsfångar finnas en möjlighet till frigivning och en utvärdering av fångens situation efter en tid för att se om straff, avskräckning och skydd för allmänheten fortfarande är godtagbara grunder ADVOKATEN NR 8 • 2022 FOTO: MAGNUS ANDERSSON