Advokaten 1
DEBATT Sverige måste sluta neka medborgare Sverig
e har gått från ett land där den enskilde haft små möjligheter att hävda sig gentemot det allmänna, till en situation där rättigheterna åtminstone på papperet växt sig starkare. Nu är det dags att ta nästa steg. Fyra centrala reformer borde kunna bilda stommen i ett kommande access to justice-paket. Det anser Adam Danieli, projektledare på tankesmedjan Timbro. A ccess to justice eller tillgång till rättvisa handlar om både de formella och de praktiska hinder som finns för enskilda att tillvarata sina rättigheter. Det handlar om både att komma in i domstol genom att processen är lättillgänglig och möjlighet att få hjälp med höga rättegångskostnader. Sebastian Wejedal har i sin avhandling beskrivit tillgång till rättvisa eller access to justice som en ”(rätts)teoretisk inriktning inom processrättsvetenskapen, men också som en (rätts)politisk reformrörelse som har avsatt tydliga spår i processlagstiftningar världen över”. Reformbehoven i Sverige handlar dels om rättegångskostnader, dels om processuella obalanser och svårigheter att komma in i domstol. Frågan blir allt mer brännande i det svenska rättssystemet. Flera partier har under den gångna mandatperioden betonat vikten av den liberala demokratin. Tillgång till rättvisa är en del av det. Framför allt rättigheter som var och en tillförsäkras i grundlagen måste gå att utkräva, och inte bara utgöra målsättningar eller instruktioner till riksdagen – något som tidigare varit hållningen i den svenska konstitutionella debatten. Detta perspektiv saknas i de små, men ändå positiva, reformsteg som tagits under de senaste åren. Som en del av janua42 DEBATTÖREN Adam Danieli är ingenjör och jurist samt projektledare på den liberala tankesmedjan Timbro. riavtalet tillsattes en utredning om domstolarnas oberoende, men i den saknas frågor om individens tillgång till rättvisa. På samma sätt som Sverige genomgått en mycket stark och positiv förändring vad gäller rättigheternas ställning genom Europakonventionen, domstolspraxis och den senaste grundlagsutredningen från 2010, måste det under kommande mandatperiod till ett ambitiöst lagstiftningsarbete för att göra våra rättigheter tillgängliga, som har stor möjlighet att nå bred politisk samsyn. grundläggande förändringar i både svensk grundlag och i processrättens allmänna regelverk sker av tradition i stor enighet mellan de olika partierna, men åtminstone fyra centrala reformer borde kunna bilda stommen i ett kommande access to justice-paket. 1. Enskilda som överklagar felaktiga myndighetsbeslut måste kunna få ersättning för sina rättegångskostnader direkt i förvaltningsdomstol. Högsta förvaltningsdomstolen avvisade frågan om enskilda kunde få ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsmål tidigare i år. Kammarrättens dom, som innebar att en enskild inte fick ersättning för några kostnader trots att hon vunnit mot Skatteverket, stod därför fast. Den traditionella ordningen, där det offentliga och den enskilda står sina egna kostnader i förvaltningsmålen, är orimlig. Det kan inte kosta att ha rätt gentemot staten. En bättre ordning vore att behålla dagens princip om kvittning men införa ett lagfäst undantag för om enskilda vinner eller annars hade anledning att få saken prövad. Då bör skäliga kostnader ersättas. 2. Inför en generell rätt till domstolsprövning i regeringsformens rättighetskatalog. I den omfattande revisionen av regeringsformen (RF) som trädde i kraft 2011 infördes för första gången en rätt till rättvis rättegång i svensk grundlag. Utformningen av 2 kap. 11 § RF bygger i hög grad på artikel 6 i Europakonventionen, och stadgar att en rättegång ska genomföras rättvist. I förarbetena framträder dock en viss ambivalens till konventionen. TydADVOKATEN NR 8 • 2022